SVT-medarbetare döms för människosmuggling

Journalisten Fredrik Önnevall och ytterligare två SVT-medarbetare döms även av hovrätten till villkorlig dom för människosmuggling.

– Tidigare har man dömt till fängelse i tre månader för människosmuggling. Vi har omprövat detta, säger hovrättspresidenten Lennart Svensäter.

Precis som Malmö tingsrätt har hovrätten kommit fram till att SVT-medarbetarna gjort sig skyldiga till människosmuggling av normalgraden och att de ska dömas till 75 timmars samhällstjänst.

Åklagaren har yrkat på fängelse och hänvisat till att det är normalstraffet för människosmuggling. Men på senare tid har hovrättspraxis förändrats när det gäller människosmuggling, konstaterar hovrätten över Skåne och Blekinge i domen.

– Vi har omprövat detta och det har hovrätten även gjort i några tidigare fall under året, säger Lennart Svensäter.

Mer nyanserade

Tidigare har människosmuggling regelmässigt ansetts ha ett straffvärde på tre månader, om brottet varit av normalgraden. Därför har annan påföljd än fängelse ansetts utesluten. Men på senare tid har bedömningarna i hovrättsdomarna blivit mer nyanserade genom att man i högre grad tittat närmare på omständigheterna i varje enskilt fall.

I fallet med de tre SVT-medarbetarna anser hovrätten att straffvärdet motsvarar två månaders fängelse och att det inte finns några hinder för att omvandla detta till villkorlig dom förenat med samhällstjänst.

"Vad måste jag göra?"

Resan med en syrisk flyktingpojke från Grekland till Sverige 2014 skildrades i SVT-serien "Fosterland". Det började med att 15-årige Abed inför rullande kamera vädjade om att få följa med.

– Plötsligt slutade det att handla om journalistik och beslutet blev snarare: Vad måste jag göra som människa? Vad kan jag leva med som människa? har SVT-journalisten Fredrik Önnevall tidigare berättat för TT.

När serien 2015 visats i tv åtalades Önnevall och ytterligare två SVT-medarbetare för människosmuggling.

Inget humanitärt undantag

Varken tingsrätten eller hovrätten har sett något utrymme för ett humanitärt undantag, eftersom det hade varit möjligt för pojken att söka asyl i något av de länder som passerades på vägen mot Sverige.

Därutöver har faktumet att pojken inte sökte asyl omedelbart vid sin ankomst till Sverige spelat roll för både tingsrättens och hovrättens dom.

– Det håller inte att enskilda personer tycker är asyllagarna är fel och bryter mot dem. När det gäller EU- reglerna så ska asyl sökas i det första land som man kommer till inom EU. I detta fall var det Grekland, men där fungerade inte asylprocessen. Däremot passerade man Italien, Österrike, Tyskland och Danmark. Där fungerar reglerna, säger Lennart Svensäter.

TT