Regeringen ser reformutrymme 25 miljarder

Regeringen räknar med en bättre svensk ekonomisk utveckling och starkare statsfinanser än tidigare. Reformutrymmet bedöms vara 25 miljarder, enligt finansministern.

Knappast någon glädjekalkyl, enligt statliga Konjunkturinstitutet.

Regeringen räknar nu med en BNP-tillväxt i år på 2,9 procent och 2,1 procent nästa år. Det kan jämföras med prognosen från i juni då bedömningen var 2,6 procent i år. Arbetslösheten väntas landa på 6,2 procent både i år och nästa år, oförändrat med tidigare bedömning.

Regeringen räknar samtidigt med ett högre överskott i de offentliga finanserna än tidigare i somras. Nu spås överskottet landa på 1,0 procent av BNP, mot tidigare 0,7 procent. Även kommande år ser regeringen något högre överskott i statsfinanserna än tidigare.

Nytt läge

– Vi är i ett helt nytt läge, säger finansminister Magdalena Andersson (S), när hon vid regeringens framträdande på Harpsund jämför med läget då hon tog över jobbet som Sveriges finansminister för snart fyra år sedan.

Hon pekar sedan på stora politiska risker i omvärlden, som Trumpregeringens handelspolitik och brexit.

– Vad ska jag göra.? Siffrorna ser ut som de gör, säger Magdalena Andersson om att hon redan på förhand har fått kritik för att de ekonomiska prognoserna skulle höjas.

– Det är en något starkare tillväxt i år än vad vi (tidigare) vågat hoppas på, tillägger hon.

Rimlig bedömning

Det här är ingen glädjekalkyl av regeringen trots det stundande valet, enligt den statliga expertmyndigheten Konjunkturinstitutet.

– Inte så långt ifrån vår bedömning, säger KI:s prognoschef Ylva Hedén Westerdahl som tycker att finansministern är relativt försiktig.

KI:s recension gäller både regeringens bedömning av Sveriges ekonomi och det tillgängliga reformutrymmet. Men å andra sidan finns egentligen inget reformutrymme alls om personaltätheten i välfärden ska klaras de kommande åren.

– Då krävs tuffa prioriteringar, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Har redan spenderat

Men Moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson (M) är kritisk till Anderssons besked.

– Det är som väntat att det inte finns några pengar för nästa år, därför att Magdalena Andersson redan har spenderat dem, säger hon till TT.

– 20 av de 25 miljarderna är redan intecknade. Det betyder att det för nästa regering i princip inte kommer att finnas något utrymme. Och det är problematiskt eftersom det finns många akuta problem att ta tag i. Vårdköer har fördubblats under de här fyra åren, bara hälften av alla cancerpatienter får vård i tid, vi har färre poliser än för fyra år sen, så reformbehovet är stort, säger Svantesson.

Behövs fler jobb

Enligt Magdalena Andersson överraskar sysselsättningen och arbetskraftsdeltagande positivt.

– För att nå målet om EU:s lägsta arbetslöshet behövs det 200 000 jobb till, säger hon.

Under den snart avslutade mandatperioden har det enligt finansministern skapats cirka 300 000 nya jobb.

Andelen personer som befinner sig i ersättningssystem är på den lägsta nivån sedan 1981.

– Vi ser också att etableringen för nyanlända går allt snabbare. Av de som kom 2014 är det dubbelt så många som är i jobb i Sverige än jämfört med de som kom fem år tidigare, säger hon.

– Det går bättre och bättre på arbetsmarknaden, säger hon.

Reformutrymme

Det samlade reformutrymmet för 2019 års budget beräknas till 25–26 miljarder kronor, enligt Magdalena Andersson.

– Då ingår redan aviserade reformer, tillägger hon.

Vilka andra reformer som kommer föreslås av S inför valet vill Magdalena Andersson inte avslöja förrän närmare valet den 9 september.

Under hela mandatperioden räknar hon med att reformutrymmet ligger på cirka 100 miljarder kronor.

– Kommuner och landsting kommer att behöva stora resurser de kommande åren. Det är orealistiskt att utlova kommande skattesänkningar, säger hon om hur pengarna ska användas.

Hon räknar inte med att behöva strama åt eller höja skatterna för att klara utmaningarna kommunerna står inför och att hjälpa fler nyanlända att komma i jobb.

Fler äldre

En åldrande befolkning väntas också påverka Sverige under nästa och framtida mandatperioder, enligt finansministern.

– De stora barnkullarna från 1940-talet går i pension och dessutom lever de allt längre, säger hon.

Det innebär att den så kallade försörjningskvoten stiger snabbt.

– Vi går in i en annan period än vi är vana vid i Sverige.

Antalet invånare över 80 år beräknas öka med över 50 procent till 2030.

– Välfärden kommer att behöva mycket stora resurstillskott under den kommande perioden, säger hon.

TT