Regeringen fryser beslut om assistansersättning

Regeringen fryser temporärt tusentals beslut om assistansersättning i väntan på att utredningen om översyn av lagen är klar.

– Det här gör vi för att människors liv ska kunna gå ihop, säger barn- och äldreminister Åsa Regnér under en pressträff.

Regeringen presenterar i dag ett åtgärdspaket för assistansersättningen. Lagen om tvåårsomprövningar fryses temporärt i väntan på att utredningen blir klar.

Frysningen gäller de tvåårsomprövningar av rätten till assistans som Försäkringskassan ska göra. Det påverkar inte den tuffare tolkning som Försäkringskassan varslat om efter domen i somras för nya ansökningar.

Samtidigt förtydligar regeringen kommunernas informationsskyldighet om vad som gäller.

Nästan fördubblats

Kostnaden för assistansersättning har nästan fördubblats trots att det är samma antal personer som får personlig assistans. En del av pengarna har gått till fel saker, enligt barn- äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regner (S).

– Det är viktigt att säkerställa att medlen går till rätt personer och inte till saker som det är inte är tänkt, säger hon.

Lagstiftningen ska moderniseras med människors rättssäkerhet i fokus samt med bättre tillsyn och kontroll.

En utredning har tillsats, men i väntan på den riskerar tusentals människor få en hårdare tolkning av sin rätt till assistans till följd av en dom som kom i somras.

Barn- och äldreminister Åsa Regnér flaggade för en vecka sedan om att regeringen avser att snabbutreda en lagändring efter en uppmärksammad dom från Högsta förvaltningsdomstolen i somras.

– Syftet från regeringens sida är att upprätthålla intentionerna i lagen, att man ska ha rätt till självständiga liv som andra. Syftet är inte att människors liv ska slås sönder av orimliga villkor eller oro för sina möjligheter att leva ett liv, sade Åsa Regnér till TT nyligen apropå läget inom den personliga assistansen.

Olika tolkningar

Den vägledande domen har av Försäkringskassan tolkats som att många timmar för så kallad väntetid och beredskap för assistenter till funktionshindrade inte längre kan beviljas. Myndigheten har själv larmat i ett brev till regeringen om att domen och den tillämpning som myndigheten anser måste göras utifrån den kan få "svåröverskådliga konsekvenser" för stat, kommun och enskilda.

Försäkringskassan har uppskattat att uppemot 6 000 av de drygt 15 000 personer som för närvarande har statlig assistansersättning kan påverkas negativt och deras vardag ställas på ända.

Till oklarheterna bidrar att en av domarna i målet från i somras, justitierådet Thomas Bull, hävdar att Försäkringskassan har gjort en orimligt hård tolkning av domen.

Flera andra vägledande domar de senaste åren har också gjort att Försäkringskassan blivit striktare med att bevilja statlig assistans för så kallad egenvård och behov som tidigare räknades som grundläggande behov.

Men regeringen vill nu återställa konsekvensen av domen, enligt Åsa Regnér.

Kritk mot regeringen

En utredning är i gång sedan förra året om LSS-lagen, där personlig assistans är en del. Den ser över om lagen har hängt med i utvecklingen sedan den kom till 1994. Antalet personer med statlig assistans har ökat från 6 000 till som mest 16 000 och kostnaderna har ökat konstant med någon eller några miljarder per år, och de privata assistansbolagen och aktörerna dominerar verksamheten.

Förra året var första gången som ökningen hejdades något. Kritiken mot regeringen för hanteringen av den personliga assistansen och direktiven till Försäkringskassan har varit hård. Regeringen har anklagats för att skära ned på den personliga assistansen, ofta då med hänvisning till att regeringen i det så kallade regleringsbrevet till Försäkringskassan inför 2016 uppmanade myndigheten att "bryta" timutvecklingen.

Inför 2017 ändrades det till att myndigheten skulle ha fokus på timutvecklingen. Antalet timmar per assistansberättigad har ökat i princip sedan reformen kom till. Förra året hejdades den en aning.

Företrädare för funktionshindrade och en av reformens skapare, förre Folkpartiledaren och socialministern Bengt Westerberg, hävdar att intentionerna med reformen har gått förlorade i och med de vägledande domar som levererats de senaste åren.

TT