Få fast i skolornas drogtester

I flera skolor runt om i landet testas elever för droger på skoltid – trots att Skolinspektionen avråder från det. Men det tycks vara få som åker fast, och ingen vet om testerna har någon effekt.

Flera gymnasieskolor i landet har infört drogtester av elever. Senast ut på banan är Karlskrona, där kommunen vill testa alla elever som i höst börjar första årskursen på gymnasiet, och Norrköping, som inför slumpmässiga frivilliga drogtester av elever på de kommunala gymnasieskolornas yrkesprogram.

I Norrköping är en av orsakerna till beslutet att det förekommer elever som är drogpåverkade på skolan under skoltid.

– Var man än är i Sverige så är droger en del av det svenska samhället. Vi ser att droger förekommer på skolan, vi har elever som håller på med droger på fritiden och det är klart att det förs med in på skolan, säger Anders Palmgren, verksamhetschef för gymnasiet i Norrköping.

Få åker fast

I USA har skolor sedan länge använt drogtester, men i Sverige har frågan inte lyfts på samma sätt. Skolinspektionen avråder från drogtester i skolan eftersom den anser att det är svårt att bedöma om ett drogtest faktiskt genomförs frivilligt. Eleven befinner sig i en beroendeställning till skolans personal, det kan förekomma grupptryck eller press på eleven att lämna prov och eleven kan också misstänkliggöras om han eller hon inte vill lämna prov, anser inspektionen.

Justitieombudsmannen har dock slagit fast att drogtester inte strider mot lagen – under förutsättning att urinproven inte tas under tvång.

Det tycks samtidigt vara få som åker fast i kontrollerna, visar TT:s intervjuer med företrädare för sex skolor som genomfört tester under en längre tid.

På yrkesgymnasiet Rönnowska i Helsingborg testas varje år hundratals elever, men bara en handfull prov är positiva.

– Det är inte så många som man skulle kunna tro. Det är tre till fem om året, säger rektor Håkan Liljeqvist.

Riskfyllda moment

På Lars Kaggskolan i Kalmar kallas sedan 2016 ungefär en klass i veckan till skolsköterskan för att lämna urinprov. Hittills har en elev testat positivt.

Även Brinellgymnasiet i Nässjö hade en positiv träff förra året, den visade sig dock bero på receptbelagd medicinering.

Också på Ystad gymnasium och gymnasierna i Klippan är antalet som testar positivt få.

– Förra läsåret hade vi fyra träffar, säger Mattias Rådmark, rektor på Ystad gymnasium.

Mattias Rådmark tycker ändå att testerna fyller en viktig funktion.

– Vi hade inte fått svart på vitt om de inte lämnat drogtest, säger han.

På flera av skolorna som TT pratat med hänvisas till att riskfyllda moment under praktiska yrkesutbildningar kan innebära stor fara om en elev är drogpåverkad.

– Vi har byggprogram, elprogrammet och fordon. Det räcker med att vara ute i verkstan på de här tre programmen för att du ska kunna göra dig riktigt illa, säger Mattias Rådmark.

"Skyller" på skolan

Elever kan säga nej till testet, men riskerar då att inte få delta i exempelvis praktik. Vid träff på droger kontaktas nästan alltid socialtjänsten eller en alkohol- och drogmottagning.

– Ett drogmissbruk är ju inget skolrelaterat problem. Det är övriga instanser i samhället som behöver svara upp då. Vi fångar egentligen bara upp det, säger Håkan Liljeqvist.

Elever som testat positivt får vanligen inte delta i praktiska verksamheter som bedöms som riskfyllda innan man lämnat ett eller flera negativa tester.

Bert-Inge Karlsson, kurator på gymnasierna i Klippan, är övertygad om att testerna lett till en minskad droganvändning bland eleverna.

– Absolut, utan någon som helst tvekan. Dels får vi signaler om att eleverna använder oss att "skylla på" om de exempelvis är på fest och blir erbjudna, då kan de säga "nej, på vår skola testar de ofta och jag vill inte åka fast". Dels kan vi upptäcka elever tidigt och sätta in åtgärder, säger han.

Fångats upp ändå

Rönnowskas rektor tror samtidigt att elever med drogproblem hade fångats upp även utan drogtesterna.

– För oss är det ett förbyggande arbete, att vi som skola visar att det här hör inte ihop med den arbetsmiljö man vistas i eller är på väg att vistas i. Ska man vara elektriker, lastbilsförare eller byggnadsarbetare är det inte lämpligt att ha ett drogbruk, säger Håkan Liljeqvist.

Rektor Märit Truuts på Lars Kaggskolan medger att drogtesterna kan inge en falsk trygghet.

– Det är såklart ingen garanti att ens barn inte testar positivt, det kan hända ändå.

TT: Upplever du att ni når rätt grupper med de här frivilliga testerna?

– De som är väldigt liberala och redan långt inne i processen sedan tidigare, de påverkas ju inte av att vi gör slumpvisa drogtester eller inte. Där måste man jobba på ett helt annat sätt. Utan det är ju för att få färre till att börja, säger Märit Truuts.

TT