Tuffa tider väntar kommunerna

Kommunernas resultat för 2016 var det starkaste någonsin. Desto värre blir situationen de närmaste åren med underskott på upp till 40 miljarder kronor.

Men finansministern lovar mera pengar.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) varnar i sin rapport för ett underskott på 40 miljarder kronor fram till 2020. I prognosen skriver man att de beräknade kostnaderna ökar med 67 miljarder mer än de beräknade intäkterna. Detta med oförändrat skatteuttag fram till år 2020. Även om ökade statsbidrag och resultatförsämring skalar bort 27 miljarder innebär det att kostnaderna skulle behöva öka med cirka tio miljarder konor mer per år för att alla ska kunna erbjudas samma välfärd som i dag, skriver arbetsgivar- och intresseorganisationen.

– Det som är speciellt nu är att kostnaderna ökar så kraftigt i relation till tidigare. Sådana här förändringar har vi inte sett på de senaste tio åren, säger ordförande Lena Micko till TT.

Kraftig befolkningsökning

Bakgrunden till detta är en kraftig befolkningsökning i form av nettomigration och födelseöverskott. Detta i sin tur leder till brist på arbetskraft bland lärare, socialsekreterare och sjuksköterskor, vilket gör att kommunerna tvingas ta in hyrpersonal.

Bland förslag på åtgärder som lanseras finns skattehöjningar, avgiftshöjningar och höjda generella statsbidrag.

– Vi vill markera i tid att man måste jobba med förändringar. Det är också en signal till staten att titta på de generella statsbidragen, säger Lena Micko.

TT: Vad exakt vill du se från staten?

– Mer generella statsbidrag överhuvudtaget. De tio välfärdsmiljarderna vi fick var verkligen ett steg i rätt riktning. Sedan har det kommit uppgörelser för andra områden, bland annat skolan, som varit välbehövliga men vi kan inte längre ha pengar bara för skolgårdar eller för en speciell verksamhet hur bra den än är. Det duttas med det här och till slut har man inte tillräcklig administration för att söka alla de här statsbidragen.

Finansministern håller med

Finansminister Magdalena Andersson (S) håller med SKL om att behoven i kommunerna kommer att öka de kommande åren.

– Kommunerna har ganska bra ekonomi just nu, och det handlar inte minst om de tio välfärdsmiljarder som regeringen kom med. Men jag delar helt SKL:s uppfattning att det kommer att bli en omfattande ökning av behoven de kommande åren. Andelen barn blir större samtidigt som andelen äldre blir större, och vi kommer att behöva bygga ut förskolor, nya skolor, äldreboenden och anställa mer personal, säger hon till TT.

– Vi ser ett växande överskott de kommande åren och det är min bedömning att vi kommer att behöva använda det för att anställa fler lärare, läkare, undersköterskor. Det kan inte gå till omfattande skattesänkningar som Moderaterna och Sverigedemokraterna föreslår, säger Magdalena Andersson.

Mer fart

Bland övriga åtgärder som presenteras av SKL är nu effektivisering av bland annat skola och sjukvård, däribland möjligheter till en mera digitaliserad vård.

– Till exempel andra sätt att arbeta där vi tror att tekniken kan spela stor roll. Inom vården kan man ställa diagnoser via webben, liksom ha kontakt med läkare. Det är jättemycket som är i sin linda men vi måste få mer fart på det arbetet, säger Lena Micko.

TT: Är skattehöjningar annars rätt väg att gå?

– Det beror på var man befinner sig i vårt land. Har man inte gjort det tidigare är det säkert något som resoneras kring lokalt men vi tycker att det, kanske på många håll, är bättre att det är staten som står för den politiken eftersom man där har en progressiv skatt som man inte har i kommunerna, säger SKL-ordföranden.

Nio kommuner redovisade underskott

För 2016 blev kommunernas resultat preliminärt 22 miljarder kronor. Nio kommuner redovisade underskott. I en enkät som SKL skickat ut och 233 kommuner svarat på uppges att totalt kommer det de närmaste åren att byggas 600 förskolor, 350 grundskolor och gymnasieskolor, 350 gruppbostäder och äldreboenden och 150 nya idrottsanläggningar.

Kommunerna har en total låneskuld på 570 miljarder. År 2020 beräknas den ha stigit till 1 000 miljarder kronor enligt SKL. Lena Micko ser främst två typer av kommuner som befinner sig i en tuff situation:

– Det är dels de små kommunerna som har det tuffast på grund av vikande befolkningsunderlag, dels storstadskommunerna som har en växtvärk och måste investera mycket samtidigt som man ska klara av dagens verksamhet.

TT