Försvaret behöver stort påslag

För att nå bästa operativa förmåga behöver försvaret 168 miljarder mer till 2030, enligt försvarsmaterialutredningen.

Om riksdagen beviljar höjningen betyder det att det svenska försvarsanslaget är tillbaka på nivån från början av 2000–talet.

Utredaren Ingemar Wahlbergs uppdrag har varit att leverera en självständig bedömning av behovet att reparera och underhålla befintligt försvarsmateriel, byta ut materiel och inskaffa nya vapensystem från 2021 och framåt.

Han har tittat på vad nuvarande ekonomiska ramar skulle räcka till. Försvarsanlagen för år 2020 ligger på nära 53 miljarder kronor. Utredningen bedömer att om ramarna behålls, så kommer kvalitén på försvarsmaktens materiel att minska och den operativa förmågan hos förbanden kommer inte att kunna bevaras.

Föreslår omprioriteringar

Därför föreslår utredaren vissa omprioriteringar inom dagens ramar, för att minska försämringen av den operativa förmågan.

Wahlberg har också slagit fast vilka viktiga materielinvesteringar som inte ryms inom den ramen. De har han prioriterat i tre olika steg:

Steg 1 (56 miljarder) avses gå till material för att öka förmågan och att undvika bristerna med nuvarande planering.

Steg 2 (ytterligare 65 miljarder) förbättrar luftförsvaret och markstridskrafterna.

Steg 3 (ytterligare 47 miljarder) ska bidra till en generellt förbättrad förmåga inom alla stridskrafter.

Möta väpnat angrepp

– Utgångspunkten är att försvarsmakten ska kunna möta ett väpnat angrepp i hög konfliktnivå mot en kvalificerad motståndare, säger Ingemar Wahlberg vid pressträffen.

Det är samma scenario som för totalförsvarsplaneringen, som redovisades strax före jul.

Det finns materiella brister i försvarsmakten i dag utifrån dagens uppgifter. Trots tillförsel av ny materiel blir den successivt mindre operativt relevant under 2020-talen och den operativa försvarsförmågan kommer att försämras.

– Den kommer förmodligen att accelerera neråt efter mitten av 2020-talet, säger Wahlberg.

"Systembalans"

Att genomföra alla investeringar och åtgärder i de tre stegen skulle sammanlagt under de tio åren fram till 2030 kosta 168 miljarder, utöver nuvarande anslag.

Det skulle enligt utredaren ge en "systembalans" och ge försvaret bästa operativa förmåga. Summan omfattar dock inte kostnaden för personal att bemanna till exempel ett utökat antal flygplan eller fartyg.

Försvarsberedningen, där alla riksdagspartier finns med, bedömde i sin totalförsvarsrapport i december att Sverige måste kunna klara sig på egen hand i en konflikt i tre månader, inklusive högintensiva strider på svenskt territorium.

Utredningen blir ett viktigt underlag för både försvarsberedningen och regeringen inför riksdagens nästa beslut om den försvarspolitiska inriktningen 2021–2025.

TT