Ministrar får KU-kritik

De före detta ministrarna Anders Ygeman (S) och Anna Johansson får KU-kritik för hur de hanterade it-skandalen på Transportstyrelsen.

Statsminister Stefan Löfven (S) anses ha ansvar för att regeringens informationsrutiner brast.

Ett enigt konstitutionsutskott konstaterar att statsminister Stefan Löfven bär det yttersta ansvaret för att rutinerna inom Regeringskansliet inte fungerade som de skulle i samband med it-skandalen på Transportstyrelsen.

"Som regeringschef och chef för Regeringskansliet har statsministern det övergripande ansvaret för regeringens och Regeringskansliets arbete.", skriver KU i sin årliga granskning av regeringen.

Under våren har ministrar, statssekreterare och andra frågats ut. Mest uppmärksamhet har regeringens hantering av den så kallade it-skandalen på Transportstyrelsen fått. Det är KU:s mest omfattande ärende på många år.

– KU konstaterar att näringsdepartementet och justitiedepartementet inte varit tillräckligt samordnade, säger KU:s ordförande Andreas Norlén (M).

– De har i alltför stor utsträckning agerat var och en för sig.

Tog lång tid

KU ser allvarligt på att det tog lång tid innan statsministern fick veta om it-skandalen, uppger Norlén.

Ansvaret för brister i justitiedepartementets informationsspridning anses ligga på före detta inrikesminister Anders Ygeman.

Ygeman blev förhållandevis tidigt informerad om det inträffade och "han bör då ha varit tillräckligt insatt för att förstå behovet av att följa utvecklingen och säkerställa att berörda departement och statsrådsberedningen blev informerade". Justitiedepartementet och då inte minst inrikesministerns statssekreterare (Ann Linde (S) brast i dessa avseenden", skriver KU.

Även dåvarande infrastrukturminister Anna Johansson får liknande kritik.

Löfven fick sist av alla reda på att Säpo larmat om säkerhetsrisker när Transportstyrelsen utlokaliserade sin it-hantering till ett privat företag utomlands. Och han var en av de sista att få veta att myndighetens generaldirektör medvetet hade brutit mot lagar till skydd för känsliga och hemliga uppgifter. Regeringskansliet har dock i sina svar till KU hävdat att det inte spelade någon roll för det arbete som gjordes för att avstyra och minimera skador som kunde inverka på rikets säkerhet.

Löfven granskas även i flera andra ärenden, bland annat när det gäller hantering av utrikessekretess och uttalanden om vilka domar misstänkta borde få efter ett brandattentatsförsök mot en synagoga, innan domstolen avgjorde saken.

UD och offentlighetsprincipen

Utrikesminister Margot Wallström (S) får kritik för hur utrikesdepartementet (UD) hanterat utlämning av offentliga handlingar som berör Sveriges kampanj för en plats i FN:s säkerhetsråd. UD har redan tidigare fått kritik för att vara långsamt med att lämna ut handlingar.

Wallström har medgett brister men har också framhållit att hon har satt igång ett åtgärdsprogram.

Wallström har även KU-anmälts för att hon ska ha gått ut med en felaktig tolkning av försvarsberedningens senaste säkerhetspolitiska rapport.

Om KU:s kritik mot en minister är mycket allvarlig kan det leda till en misstroendeförklaring i riksdagen. Det har dock aldrig hänt – den vanliga gången om utskottet anser att en minister har gjort något fel är att skriva något i stil med att "NN kan inte undgå kritik".

TT