Foto: Fethi Belaid/AP/TT

FN manar på och Trumps hjälp efterfrågas

FN:s säkerhetsråd uppmanar parterna som strider i Libyens huvudstad Tripoli att lägga ner vapnen och återgå till politiska samtal.

Den internationellt erkända enhetsregeringen ber USA:s president Donald Trump att se till att det utländska stödet till deras motståndare upphör.

Telegram från TT / Omni
10 maj 2019, 20.29

Säkerhetsrådet är "djupt oroat av instabiliteten i Tripoli och den försämrade humanitära situationen som sätter oskyldiga civilas liv på spel och hotar utsikterna för en politisk lösning", säger Dian Triansyah Djani, FN-ambassadör för Indonesien, rådets nuvarande ordförandeland.

Den 4 april inledde krigsherren Khalifa Haftar och hans Libyens nationella armé (LNA) en offensiv mot Tripoli som försvaras av styrkor lojala med enhetsregeringen (GNA).

Bli militärdiktator

Striderna har krävt flera hundra dödsoffer, tusentals skadade och fått tiotusentals civila att fly sina hem.

FN:s Libyensändebud Ghassan Salamé har hittills misslyckats med sina försök att få Haftar att återuppta samtal med premiärminister Fayez al-Sarraj.

Haftar stöds av bland andra Egypten och Förenade arabemiraten och har även haft backning från Frankrike.

Nu går Fayez al-Sarraj till attack mot Haftar och skriver i en debattartikel i The Wall Street Journal att motståndaren vill bli militärdiktator i landet.

"Lägga sig i"

Premiärministern befarar även att kaoset i Libyen kan leda till en flyktingvåg i riktning mot Europa. Han skriver också att de som stödjer Haftar förvandlar Libyen till ett krig via ombud (proxykrig) och vill att Donald Trump agerar.

"Libyen behöver att USA hjälper till att stoppa andra länder från att lägga sig i våra angelägenheter".

"Jag fortsätter att vara hoppfull om att president Trump kan lyckas där tidigare presidenter har misslyckats", fortsätter al-Sarraj.

Fakta: Kaoset i Libyen

Libyen är splittrat i flera delar som styrts av olika politiska fraktioner.

Demonstrationer i grannländerna Tunisien och Egypten i början av 2011 utlöste en väpnad revolt mot diktatorn Muammar Gaddafi. Den 20 oktober fångas han och dödas i hemstaden Sirte öster om Tripoli och en övergångsregering bildas.

Under de kommande åren leder attacker mot ambassader och konsulat, däribland USA:s, till att flera länder kallar hem ambassadpersonal från Libyen.

Efter en maktkamp mellan flera grupper 2014 bildas två regeringar. I Tripoli, huvudstaden som ligger i den västra änden av landets Medelhavskust, finns en internationellt erkänd enhetsregering. I Tobruk, en kuststad i öst, finns en annan regering som stöds av fältmarskalken och krigsherren Khalifa Haftar.

Västmakter anser att Tripoliregeringen är det bästa alternativet för att stävja ett rådande kaos med extremistiska och islamistiska grupperingar. Tobrukregeringen får å sin sida stöd för sin sak av Egypten och flera arabländer, som anser att dess hårdhandskar är det bästa alternativet.

Sommaren 2017 enades sidorna i princip om vapenvila. I maj i fjol kom de överens om att hålla president- och parlamentsval, men några sådana har ännu inte genomförts.

Parallellt med det instabila läget i landet har Libyen också blivit en knutpunkt för smuggling av migranter och flyktingar till Europa, inte minst från afrikanska länder söder om Sahara.

I år har Khalifa Haftar och hans Libyens nationella armé (LNA) i en svepande offensiv lagt under sig stora delar av landet och attackerar Tripoli.

Källa: Landguiden/UI med flera