Foto: TT

Fredspriset tillägnas världens överlevare

Nadia Murad fällde tårar – och på Panzisjukhuset i Kongo-Kinshasa bröt glädjeyra ut efter beskedet att grundaren Denis Mukwege får Nobels fredspris.

De hyllas för sina insatser mot sexuellt våld i konflikter och bägge tillägnar priset till överlevare världen över.

Telegram från TT / Omni
05 okt. 2018, 05.30

Nadia Murad är den yazidiska aktivisten som blev tillfångatagen av terrorgruppen IS i Irak och som efter att ha lyckats rymma har spridit vittnesmålen om det våld kvinnor utsätts för i kriget.

Denis Mukwege är den kongolesiske gynekologen som grundade ett sjukhus där han hjälpt tusentals kvinnor och flickor som utsatts för sexuellt våld i krig och fred.

Stod i operationssal

Mukwege var mitt uppe i en operation när beskedet kom. Men personalen på Panzisjukhuset tittade på tillkännagivandet av fredspristagarna via nätet och när det stod klart att Mukwege var en av dem utbröt enormt jubel.

– Jag var i operationssalen då det plötsligt blev en massa stök utanför och så kom det in folk i rummet och berättade nyheten för mig. Du kan förstå hur glad jag är, säger den 63-årige läkaren till norska VG strax efteråt.

Nobelkommittén har hört överlevarnas röster, säger Mukwege i ett skriftligt uttalande. Han tillägnar priset till kvinnor världen över som drabbats av våld och konflikter.

"Till överlevare från hela världen vill jag säga att världen, genom det här priset, lyssnar på er och vägrar att förbli likgiltig. Världen vägrar att stå stillatigande inför ert lidande."

Tårar efter beskedet

Nadia Murad var fast i IS terrorvälde i irakiska Mosul i tre månaders tid. Hon vill dela sitt pris "med alla irakier, kurder, alla minoriteter och alla som har överlevt sexuellt våld världen över".

"Vi måste inte bara föreställa oss en bättre framtid för kvinnor, barn och förföljda minoriteter, vi måste arbeta konsekvent för att det ska ske – prioritera mänsklighet, inte krig", säger hon i ett skriftligt uttalande.

Murad hoppas att priset riktar ett ljus mot yazidiernas lidande: Mot det stora antal människor som är spårlöst försvunna och de runt 1 300 personer som ännu lever i fångenskap.

"Kvinnor har särskilt lidit stort när de har varit, och fortsätter vara, offer för sexuellt våld", säger hon.

Abid Shamdeen som är verksam inom Nadia's initiative, en organisation som Nadia Murad grundat, talade med henne efter beskedet. Då rann tårarna.

– Hon kunde inte säga så mycket, säger han till TT.

– Det är svårt att beskriva våra känslor. Vi är överraskade och lyckliga, men det är samtidigt ett stort ansvar. Det här betyder verkligen något, att vi måste fortsätta och kämpa ännu mer.

Opererat tusentals

Den svenska lungläkaren Ellinor Ädelroth var på plats när beskedet nådde Panzisjukhuset.i östra Kongo-Kinshasa.

– När han (Mukwege) kom ut var han jätteglad. Folk firar och tjoar, så jag har fått låsa in mig på toaletten för att höra vad du säger, säger hon till TT på telefon på fredagseftermiddagen.

Ädelroth har arbetat på sjukhuset och det intilliggande universitetet i omgångar sedan 2009. Hon känner Mukwege väl och beskriver hans arbete som fantastiskt.

Genom åren har den kongolesiske gynekologen opererat tusentals kvinnor i alla åldrar vars underliv trasats sönder av soldater, emellanåt beväpnade med trasiga flaskor eller frätande syror.

– Han är absolut värd priset. Är det någon som har försökt uppmärksamma världen på detta elände så är det han. Det tråkiga är att det fortgår.

Wallström: Hjältar

Utrikesminister Margot Wallström (S) beskriver pristagarna som två hjältar som med risk för sina egna liv har kämpat och lyft frågan om sexuellt våld till högsta nivå.

– Det är en otroligt viktig aspekt som Murad lyfter, att terrorister också använder sexuellt våld som ett vapen i sin krigföring, säger Wallström, som hoppas att priset kan ge Murad, som hon beskriver som en mycket sorgsen person, en anledning till ett leende för en liten stund.

Wallström har träffat pristagarna flera gånger och betraktar Mukwege som en nära vän.

– Priset är en sådan uppmuntran, jag vet att han många gånger har varit förtvivlad och tyckt att allt går alldeles för långsamt, säger hon och lägger till att utmärkelsen förhoppningsvis kan fungera som ett skydd för både Murad och Mukwege, som hotats många gånger och utsatts för mordförsök.

Fakta: Denis Mukwege

Denis Mukwege föddes i nuvarande östra Kongo-Kinshasa 1955, utbildade sig till läkare i Burundi och specialiserade sig sedan inom gynekologi och obstetrik. Efter att tillsammans med sin familj flytt undan 1990-talets krig återvände han till Kongo-Kinshasa för att 1999 starta Panzisjukhuset.

Sjukhuset, som invigdes 2001, grundades med hjälp av bland annat svenska pengar från Sida, Pingstmissionens utvecklingssamarbete (PMU) och Läkarmissionen.

Sjukhuset är känt för sitt SSV-projekt, där offer för sexuellt våld och kvinnor med gynekologiska problem får vård. Mellan 2004 och 2014 tog projektet emot 34 783 patienter, varav 20 846 utsatts för sexuellt våld.

Mukwege har utsatts för mordförsök och hot, men har också mottagit flera priser för sitt arbete för att skydda kvinnor. 2008 mottog han FN:s människorättspris, 2009 Palmepriset och 2013 Right Livelihood-priset.

Fakta: Nadia Murad

Nadia Murad, född 1993, är en yazidisk människorättsaktivist från Irak. Hon tillfångatogs av IS i augusti 2014 i samband med extremistgruppens ockupation av bergsområdet Sinjar i Irak. Stora delar av hennes familj avrättades liksom flera av de yazidier som levde i trakten. IS rensning av folkgruppen klassades av FN 2016 som folkmord.

Murad fördes till den då IS-kontrollerade staden Mosul där hon under slavlika förhållanden hölls fången och regelbundet utsattes för sexuellt våld och tortyr. Hon flydde i november 2014 och har under de senaste åren arbetat med att vittna om de fasansfulla övergrepp som tusentals flickor och kvinnor har utsatts för av IS.

2016 fick Nadia Murad ta emot EU-parlamentets Sacharovpris för tankefrihet.

Källa: Nationalencyklopedin

Fakta: Nobels fredspris

Nobels fredspris utses, i enlighet med Alfred Nobels testamente, av den norska Nobelkommittén som i sin tur utses av det norska parlamentet stortinget.

Kommittén bildades i april 1897, men kunde dela ut sitt första pris först 1901, då till Henry Dunant, schweizisk grundare av Röda Korset, samt franske fredsaktivisten Frédéric Passy.

Första kvinna att prisas var österrikiskan Bertha von Suttner 1905.

Priset ska enligt testamentet gå till "broderskap mellan nationer, avskaffande eller minskande av arméer och för att upprätthålla och främja fred i världen".

Världsdelsmässigt har Europa 48 individuella pristagare, Nordamerika 24, Asien 18, Afrika 10 och Sydamerika 3.

Fem svenskar har fått fredspriset: Klas Pontus Arnoldson (1908), Hjalmar Branting (1921), Nathan Söderblom (1930), Dag Hammarskjöld (1961) och Alva Myrdal (1982).