Foto: Fredrik Sandberg/TT

Krispaketen för små och långsamma

Krispaketen räcker inte för många drabbade företag och stöden riskerar att komma när det redan är för sent, enligt flera företagarorganisationer.

De efterlyser mer, och mindre krångliga, stöd.

Telegram från TT / Omni
02 april 2020, 06.10

– När krisen är över kommer vi annars bara att ha kvar en bråkdel av de småföretag vi hade före, säger Erik Sjölander, näringspolitisk talesperson på Småföretagarnas riksförbund.

Pengar behövs nu, inte om en månad framhåller han, för företagare som sett intäkterna rasa på mycket kort tid.

– Andra länder har förstått att småföretagen har små marginaler och har sagt "ni får förskott så löser vi det senare". Men de system som presenterats här är anpassade till stora företag, säger Sjölander som ibland misstänker att regeringen ser på näringslivet som en bilfabrik med löpande band.

Sjölander tycker att regeringen redan när den förbjöd sammankomster med fler än 500 personer och avrådde från resor borde ha förstått att det inte bara skulle drabba flygbolaget SAS, utan även taxiåkare, hotell och turism, krögare, skådespelare och ljustekniker. Men förbud har inte åtföljts av vettiga åtgärder för att stötta företag som får ta smällen.

Mer måste till

Läget är mycket allvarligt, framhåller vd Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv. Regeringen måste satsa på snabbhet snarare än att allt blir perfekt.

– Det måste komma mer. Och det är enormt viktigt att förstärka korttidspermitteringen, säger Jacke som vill att företagen ges möjligheter att ta bort hela lönekostnaden för anställda.

För många tjänsteföretag är det skillnaden mellan liv och död, enligt Jacke.

Flera av regeringens åtgärder verkar lättare att hantera för större företag som har folk som kan administrera dem. När förslaget om anstånd med skatt och avgifter presenterades sade även mindre företag att de skulle använda sig av dem, men intresset har dalat, enligt de signaler Svenskt Näringsliv får.

– När de ser villkoren så sjunker intresset, de vet inte om de klarar av det, säger Jacke.

För den hårt drabbade handeln står hyran och personalen för de tunga kostnaderna. Många av krisåtgärderna som införts på personalsidan välkomnas av branschen, men de är krångliga och mer anpassade för industrin.

I klorna

Förslaget om hyresrabatt fungerar dåligt så här långt, trots att arbetsgivarorganisationen Svensk Handel har lobbat hårt för det. Kruxet är att det kräver att fastighetsägaren går med på att sänka hyran.

– Du är helt i klorna på fastighetsägarna. Så som dialogen är just nu är inte fastighetsägarna särskilt intresserade av att sänka några hyror, säger Svensk Handels vd Karin Johansson.

Eventuella hyressänkningar förknippas med tuffa framtida krav.

– Det finns rabiata försök att verkligen mjölka sina hyresgäster i det här prekära läget, säger Johansson.

Detta trots att organisationerna Svensk Handel och Fastighetsägarna på central nivå har uppmanat sina medlemmar att förhandla ner hyrorna enligt regeringens modell.

Svensk Handel vill liksom organisationen Företagarna ha fler åtgärder som lyfter bort kostnader för företagen.

Flera av regeringens krisåtgärder handlar om att skjuta upp betalningar eller att ta lån. För ett litet, skuldsatt företag som har fokus på att överleva är det ingen lösning, anser Frida Boklund, regionchef för Företagarna i Småland, Östergötland och på Gotland.

Hjälp nu!

– Många är i ett så akut läge att man behöver hjälp på en gång, säger hon.

– Man vill inte gärna ta ännu mer skulder i sitt företag. Det är galet, då är det bättre att jag går i konkurs, säger en del. Där ligger mycket av kritiken, det får inte vara en lösning som gör att situationen blir ännu värre när det här är över.

Bankerna har via Riksbanken fått tillgång till 500 miljarder kronor, men de känns oåtkomliga för många mindre företag.

– Företagen säger att de pengarna inte är tillgängliga för oss, det är mer för större företag, säger Frida Boklund.

Rättad version: En tidigare version innehöll en felaktighet i faktarutan om Svensk Exportkredit. Inga ändringar i huvudtext.

Fakta: Krisåtgärder för jobb och företag

Staten tar tillfälligt över sjuklöneansvaret.

Möjligt att skjuta upp betalning av arbetsgivaravgifter och vissa skatter och i vissa fall få redan betalda skatter och avgifter i retur, för inbetalning senare.

Korttidspermitteringar införs, där löntagarna får behålla över 90 procent av lönen och staten går in och halverar företagens lönekostnad.

Tillfällig rabatt för hyreskostnader i utsatta branscher i syfte att påskynda omförhandling av hyror.

Statlig företagsakut där staten garanterar 70 procent av nya lån till företag som på grund av coronakrisen fått ekonomiska svårigheter, men i övrigt är livskraftiga.

Finansinspektionen har lättat på bankernas buffertkrav på kapital och Riksbanken kan låna ut 500 miljarder kronor räntefritt till företag via bankerna för att säkra kreditförsörjningen.

Statliga kreditgarantier till flyget på högst fem miljarder kronor, varav 1,5 miljarder är öronmärkta för SAS. Bolaget får lika mycket från den danska staten, alltså totalt tre miljarder kronor.

Statliga Almi Företagspartner får tre miljarder kronor extra att låna ut till små och medelstora företag.

Svensk Exportkredits låneram för höjs från 125 miljarder till 200 miljarder och Exportkreditsnämndens ram för exportgarantier utökas med 50 miljarder.

Källa: Regeringskansliet

Rättad version: En tidigare version innehöll en felaktighet i faktarutan om Svensk Exportkredit. Inga ändringar i huvudtext.