Foto: Hossein Salmanzadeh/TT

Misstänkt penningtvätt – vd förklarar sig

Mångmiljardbelopp misstänks ha tvättats genom Swedbank, med band till jätteskandalen i Danske Bank, rapporterar SVT:s Uppdrag granskning.

Swedbanks aktie faller tungt på Stockholmsbörsen.

I eftermiddag ska vd Birgitte Bonnesen förklara sig.

Telegram från TT / Omni
20 febr. 2019, 06.32

Svenska banker i Baltikum har med anledning av Danske Bank-skandalen hävdat att de inte har haft samma typ av utländska kunder som misstänks ha tvättat pengar genom den danska banken. Swedbank är "helt annorlunda", enligt vd Birgitte Bonnesen.

– Vi fokuserar på inhemska företag och inhemska privatpersoner, det är ett helt annat upplägg, har Bonnesen bland annat sagt, några lik i den baltiska garderoben finns inte har hon försäkrat vid flera tillfällen.

Men hittills hemliga dokument, som Uppdrag granskning presenterar i onsdagens program, berättar en annan historia. I dokumenten finns uppgifter om mängder av transaktioner i Baltikum 2007–2015 mellan Danske Bank och Swedbank.

Förtroendet för banken fick sig därmed en rejäl smäll. Vid 15-tiden på onsdagen hade Swedbanks aktie rasat med över tio procent. Klockan 17 ska Bonnesen förklara läget vid en telefonkonferens för journalister och aktieanalytiker.

Varningssignaler

I dokumenten finns kunder som är brevlådeföretag med samma adress i Storbritannien. Bolag som saknar telefonnummer och kontaktuppgifter, och inte tycks bedriva någon verksamhet. Swedbankkunder har skickat cirka 300 miljoner kronor till ett 40-tal bolag på samma adress.

Det finns också ett tusental Swedbankkunder med konton i Baltikum – men som är registrerade utomlands, inte minst i slutna skatteparadis som Brittiska Jungfruöarna och Belize. De har i många fall oklara ägare och verksamheter.

Banker ska ha kundkännedom för att förhindra penningtvätt, men den här typen av kännetecken utgör alla typiska varningssignaler.

Det 50-tal Swedbankkunder som Uppdrag granskning identifierat som mest riskabla har slussat 40 miljarder kronor genom Swedbank.

Estland utreder

Den misstänkta penningtvätten blir nu föremål för brottsutredning från åklagare i Estland, rapporterar Reuters.

– Vi kan bekräfta att eftersom de publicerade uppgifterna har koppling till Danske Bank, så undersöker vi dem inom ramen för vår utredning av Danske, säger en talesperson för Estlands åklagarmyndighet.

Svenska Finansinspektionen gör inget i det här läget:

"Vi ser allvarligt på uppgifter om penningtvätt och andra regelöverträdelser i svenska banker. Det är av högsta vikt att bankernas ledningar och styrelser tar dessa frågor på allvar och förvissar sig om att bankerna följer lagar och regler", skriver Finansinspektionen (FI) om uppgifterna om misstänkt omfattande penningtvätt i Swedbank.

Men myndigheten vill inte kommentera tillsynen i enskilda banker. Ansvaret för tillsynen ligger i första hand på de baltiska tillsynsmyndigheterna, enligt FI.

Magnitskijaffären

Faktisk penningtvätt kräver att pengarna härstammar från brottslig verksamhet. En omständighet ser särskilt illa ut i Swedbankfallet, framgår i Uppdrag granskning. Minst 150 miljoner kronor har slussats från Danske Bank, genom den svenska banken, från nio namngivna bolag som kan knytas till en ökänd rysk kupp, Magnitskijaffären.

Den gick ut på att ryska statstjänstemän och kriminella pekades ut för att 2007, genom ett sinnrikt upplägg, ha berövat ryska statskassan på omkring 2 miljarder kronor i skatt från den amerikanske affärsmannen Bill Browders stora investeringsfond Hermitage. Sedan Browders skatterevisor Sergej Magnitskij kommit de misstänkta på spåren frihetsberövades denne och dog under misstänkta omständigheter i häktet 2009. Dödsfallet väckte internationell avsky och resulterade i amerikanska sanktioner.

Browder säger nu till nyhetstjänsten Bloomberg att de belopp som figurerar i Uppdrag granskning sannolikt "bara är början". Han säger sig ha egna bevis som kopplar Swedbank till Danske bank-fallet och att han planerat en brottsanmälan mot den svenska banken.

Swedbank: Vi agerar

Swedbank ger inga konkreta svar på Uppdrag gransknings uppgifter, men kommunikationschefen Gabriel Francke Rodau bedyrar att banken arbetar med att förhindra penningtvätt.

– När vi får signaler agerar vi, säger han.

Francke Rodau säger också att banken har identifierat misstänkt penningtvätt i sin baltiska verksamhet och då polisanmält den, men svarar inte på i vilken omfattning.

– Vi har valt att inte kommentera antalet fall vi har anmält. Det är bland annat kopplat till de meddelandeförbud som finns, som säger att vi inte får berätta varken för kund eller för tredje part om hur vi gör anmälningar, tillägger han.

Francke Rodau säger att Swedbank inte känner igen de belopp som nämns i Uppdrag granskning och svarar inte på om banken känt till banden till Magnitskijaffären.

Fakta: Danske Bank-härvan

En internutredning visade i höstas att Danske Banks filial i Estland 2007–2015 misstänks ha tvättat omkring 200 miljarder euro (drygt 2 000 miljarder kronor). Filialen fick i tisdags order av landets finansinspektion att stänga.

Pengar misstänks också ha slussats via andra internationella storbanker. Härvan brottsutreds i bland annat Danmark, Estland och USA. Den amerikanska utredningen riskerar enligt bedömare att sluta med mångmiljardböter och sanktioner.

Kunderna som misstänks för att ha använt Danske Banks filial i Tallinn för penningtvätt kom bland annat från Ryssland och Azerbajdzjan.

Härvan har tvingat bort vd Thomas Borgen och styrelseordföranden Ole Andersen.

Danske Bank erkänner bristfällig kontroll, men förnekar brott.

Fakta: Magnitskijaffären

Skatterevisorn Sergej Magnitskij utredde på uppdrag av den amerikanske affärsmannen Bill Browder vad som hänt med omkring 2 miljarder kronor som skulle betalas i skatt till den ryska statskassan 2007 från hans fond Hermitage Capital.

Magnitskij kom fram till att bland andra högt uppsatta tjänstemän hade tagit pengarna. Anklagelserna vändes mot honom själv. 2009 avled Magnitskij i häktet, 37 år gammal. Den officiella dödsorsaken var hjärtattack men kritiker anser att han dog av misshandel och utebliven vård.

Fallet ledde till att USA belade de ryssar som anklagats för delaktighet i Magnitskijs död med inreseförbud och frös deras tillgångar. Moskva svarade med att förbjuda amerikaner att adoptera ryska barn.

Magnitskij fälldes 2013 postumt i rysk domstol, i en kritiserad dom.