Foto: Altaf Qadri/AP/TT

Nobelchefen om Suu Kyi: Beklagligt

Myanmars ledare Aung San Suu Kyis passivitet inför förföljelserna av rohingyer är beklaglig, säger Nobelstiftelsens vd Lars Heikensten.

Men fredspriset, som hon fick 1991 för sin demokratikamp, kommer inte att tas ifrån henne.

Telegram från TT / Omni
02 okt. 2018, 07.36

– Vi anser inte att det är vettigt att försöka dra tillbaka priser, säger Heikensten i en intervju med nyhetsbyrån Reuters.

– Det skulle innebära att vi konstant skulle behöva diskutera resultaten av vad människor gör efter att de mottagit priset.

I en FN-rapport från i augusti anklagas Myanmars (Burmas) militär för att ha genomfört massmord på människor ur den muslimska minoritetsgruppen i en insats som drivit över 700 000 människor på flykt. Myanmar hävdar att insatsen var ett legitimt svar på attacker från militanta rohingyer.

Suu Kyi sade i september att hennes regering hade kunnat hantera situationen annorlunda, men har inte erkänt att några människorättsövergrepp begåtts.

– Vi noterar att det hon har gjort i Myanmar har ifrågasatts en hel del och vi står för mänskliga rättigheter, det är en av våra grundläggande värderingar, säger Heikensten

– Så givetvis, i den utsträckning som hon är ansvarig för det, är det väldigt beklagligt.

Svenska Nobelstiftelsen ansvarar för samtliga nobelpris. Men fredspriset delas ut av den norska Nobelkommittén, som tidigare uppgett att dess regler inte tillåter att priser dras tillbaka.

Fakta: Aung San Suu Kyi

Aung San Suu Kyi, född 1945, personifierar demokratikampen i militärdiktaturens Myanmar. Hon satt i husarrest 1989–1995 och 2000–2010. Hon är dotter till nationalhjälten Aung San, som mördades när hon var två år gammal.

Hennes namn består av tre förnamn – fadern Aung San, farmodern Suu och mamman Kyi.

I valet 1990, då det första på 30 år, vann hennes parti NLD en jordskredsseger. Men militärjuntan vägrade lämna ifrån sig makten och oppositionen förföljdes.

Suu Kyi fick Nobels fredspris 1991.

2010 hölls åter val, som dock bojkottades av NLD. Året därefter började militären släppa ifrån sig en del av makten och i fyllnadsvalen 2012 valdes Suu Kyi in i parlamentet.

2015 vann NLD stort i parlamentsvalet. Suu Kyi kan enligt författningen inte vara president, eftersom hennes barn har brittiska pass och inte burmesiska, men är i praktiken landets civila ledare. Formellt har hon flera regeringsposter, bland annat är hon utrikesminister. Militären har dock fortfarande makt över landets säkerhetsapparat. Det senaste året har Suu Kyi har fått kritik för ovilja eller oförmåga att hantera minoritetsbefolkningens rättigheter i sitt hemland.