Foto: Ariana Cubillos/AP/TT

Parlamentsledamöter i Venezuela riskerar åtal

Venezuelas Högsta domstol vill att landets konstituerande församling tar ställning till om sju parlamentsledamöter från oppositionen ska brottsutredas.

Omkring 2 000 personer har gripits av politiska skäl under 2019, enligt en organisation.

Telegram från TT / Omni
07 maj 2019, 20.52

Högsta domstolens ledning skriver i ett uttalande på Facebook att den konstituerande församlingen får i uppgift att bestämma huruvida brottsutredningar kan inledas mot parlamentsledamöterna för att utröna om de gjort sig skyldiga till konspiration, förräderi och uppror.

Domstolen utelämnar dock uppgifter om vilka handlingar som parlamentsledamöterna har begått för att göra sig skyldiga till brotten. Bland de sju ledamöterna, som samtliga tillhör oppositionen, finns den tidigare talmannen Henry Ramos Allup.

Venezuelas konstituerande församling upprättades av president Nicolás Maduro under 2017 som en reaktion på att socialistpartiet, som har regeringsmakten, förlorat sin tidigare majoritet i parlamentet. Församlingen kontrolleras av regimen sedan oppositionen bojkottat valet till den, och har givit sig själv befogenhet att ändra lagar. Högsta domstolen domineras i sin tur av anhängare till president Nicolás Maduro.

Enligt den venezuelanska människorättsorganisationen Foro Penal har drygt 2 000 personer gripits av politiska skäl i landet sedan årsskiftet, merparten av dem demonstranter som protesterat mot regimen. Under en presskonferens säger organisationens ordförande Alfredo Romero att fler än 800 fortfarande hålls fängslade.

I måndags meddelade landets riksåklagare Tarek William att 233 personer har gripits i protesterna som utlöstes av det misslyckade kuppförsöket i förra veckan.

Fakta: Styret i Venezuela

Landets alltmer auktoritäre ledare Nicolás Maduro tog över efter sin mentor Hugo Chávez 2013.

I valet 2015 förlorade hans socialistparti för första gången på 17 år majoriteten i nationalförsamlingen, som nu leds av oppositionsledaren Juan Guaidó. Det gjorde att regering och parlament kontrollerades av två olika läger som är politiska motståndare.

För att runda situationen genomförde Maduro i augusti 2017 ett omstritt val till en ny konstituerande församling, en grundlagsförsamling, med befogenhet att skriva om grundlagen.

Maduro meddelade sedan att presidentvalet skulle tidigareläggas. Han utropades till segrare i valet som hölls i maj förra året. Deltagandet i valet var lågt eftersom stora delar av oppositionen bojkottade det. Valet har dömts ut av delar av omvärlden som orättvist, och både USA och EU har infört sanktioner mot Venezuela med anledning av den politiska krisen.

Källa: Landguiden/UI