Foto: Ingela Landström

Skolverket missnöjt med svenskt matteresultat

Det blev ett oförändrat resultat för de svenska eleverna i den globala kunskapsmätningen Timss 2019. Men skillnaderna mellan elever med olika bakgrund ökar, och i matte ligger Sverige under OECD-snittet.

– Lite besviken tror jag att jag kan säga att jag är, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

Telegram från TT / Omni
08 dec 2020, 06.00

TT har tagit del av den internationella Timss-rapporten, en sifferspäckad sak på drygt 600 sidor, som nu offentliggjorts. Sverige fick i stort sett samma poäng i matematik och naturvetenskap som vid det positiva trendbrottet 2015.

Såväl fjärde- som åttondeklassarna presterar ett par poäng bättre i matematik, medan det i naturvetenskap i stället blev tre respektive en poäng sämre. Samtliga förändringar är så små att de ligger inom felmarginalen.

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson framhåller dock att den negativa kunskapsutvecklingen från början av 2000-talet är bruten.

– Vi ser att trendbrottet som Skolverket talade om 2015 är bekräftat, särskilt i årskurs åtta, säger han.

"Inte bästa gren"

Samtidigt uttrycker han viss frustration, bland annat över att Sverige presterar under OECD-snittet i matematik.

– Det säger oss att vi bör vara fortsatt uppmärksamma på svenska elevers resultat i matematik. Matematik är inte svenska skolans bästa gren, säger Peter Fredriksson.

På TT:s fråga om resultaten kan ses som något annat än en besvikelse svarar Fredriksson:

– Det är klart att jag hade en förhoppning att resultaten i matematik skulle vara lite bättre.

– Så ja, lite besviken tror jag att jag kan säga att jag är, att resultaten i matematik inte är bättre, att vi inte tagit det där steget så vi kan säga att vi är över OECD-snittet.

Större skillnader

I rapporten syns även skillnader mellan olika elevgrupper, poängterar generaldirektören. Det gäller i både matematik och naturvetenskap för både årskurs fyra och åtta. Skillnaderna har ökat sedan 2011.

– Det är väl känt att vi har problem med likvärdigheten i svensk skola, kommenterar Peter Fredriksson.

Migrationsbakgrunden har betydelse, men ännu viktigare för skillnaderna är den socioekonomiska bakgrunden. För att lyfta resultaten krävs bland annat fler legitimerade lärare, bättre läromedel och fler relevanta stödfunktioner som specialpedagoger. Men skolsegregationen måste också brytas.

– Skolsegregationen beror framför allt på en boendesegregation. Vi har en samhällsutveckling som leder till att skolor i större utsträckning får väldigt olika förutsättningar och utmaningar, säger Peter Fredriksson.

Han är också orolig att pandemin och nedskärningar på många håll i Skolsverige ska leda till försämringar i nästa internationella studie.

– Jag var lite mindre orolig under våren, men jag är mer orolig nu eftersom det här pågår fortfarande och förmodligen kommer pågå, säger Peter Fredriksson.

Fler i utanförskap

Pandemins effekt på ekonomin med ökad arbetslöshet, utsatthet och utanförskap kan även påverka elevernas möjligheter att lyckas, säger han.

– Det finns verkligen anledning att känna oro för skolans möjlighet att värna om kvaliteten, men också för en samhällsutveckling där fler hamnar i utanförskap, vilket vi vet har betydelse för skolans möjligheter.

Dirk Hastedt, chef för den Timss-ansvariga forskningsorganisationen IEA, tycker att Sverige har ett bra resultat.

– Självklart vill man alltid se förbättringar, men jag tycker att man kan vara nöjd med ett oförändrat resultat efter en förbättring, säger Dirk Hastedt.

Han pekar också på ett annat svenskt resultat som han tycker är “utmärkt”, nämligen en ökande andel som presterar på avancerad nivå i matematik. Andelarna är nu 8 procent av fjärdeklassarna och 5 procent av åttondeklassarna.

Singapore igen

Globalt har mer än en halv miljon elever i 64 länder/regioner deltagit i Timss 2019.

Inte alls oväntat har Singapore överlägset bäst resultat, med de högsta poängen i samtliga fyra tester – precis som 2015. Bland de allra bästa återfinns också Taiwan, Sydkorea och Japan som hörde till toppskiktet även 2015.

Dirk Hastedt konstaterar att det finns ett starkt fokus på goda studieresultat – och ofta stark press på eleverna – i dessa länder. När han besökte skolor i Singapore såg han att topprestationer till och med syntes på klädseln.

– Den bästa klassen i varje årskull hade en avvikande färg på sina skolskjortor, för att stila. Så om resten av eleverna hade gula skjortor hade de blå, för att signalera att de presterat bäst. På en annan skola berättade lärarna att de hade minst 200 timmar vidareutbildning årligen. Fortbildning är mycket starkt betonat, säger Dirk Hastedt.

Svenska resultat Timss 2019

De svenska elevernas poäng i de fyra olika delproven 2019. (2015 års poäng inom parentes.) Observera att poängskillnaderna är så små att de ligger inom felmarginalen. Slutsatsen är alltså att eleverna ligger kvar på samma nivå som 2015.

Matematik, årskurs 4: 521 (519)

Naturvetenskap, årskurs 4: 537 (540)

Matematik, årskurs 8: 503 (501)

Naturvetenskap, årskurs 8: 521 (522)

Källa: IEA

Om Timss

Timss: Trends in International Mathematics and Science Study.

Timss undersöker elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i årskurs 4 och 8.

Timss genomfördes första gången 1995 och därefter vart fjärde år: 1999, 2003, 2007, 2011, 2015 och 2019. Resultaten presenteras varje gång påföljande år.

Sverige har deltagit med åttondeklassare varje omgång sedan 1995 (med undantag för 1999) och med fjärdeklassare sedan 2007.

Ansvarig är organisationen The International Association för the Evaluation of Educational Achievement (IEA), med huvudkontor i Nederländerna. Skolverket är ansvarigt för det svenska genomförandet.

Källor: IEA och Skolverket

Deltagare i Timss 2019

Albanien, Armenien, Australien, Azerbajdzjan, Bahrain, Belgien, Bosnien och Hercegovina, Bulgarien,

Chile, Cypern, Danmark, Egypten, England, Finland, Filippinerna, Frankrike,

Förenade arabemiraten, Georgien, Hongkong, Iran, Irland, Israel, Italien, Japan,

Jordanien, Kanada, Kazakstan, Kosovo, Kroatien, Kuwait, Lettland, Libanon,

Litauen, Malaysia, Malta, Montenegro, Marocko, Nederländerna, Nya Zeeland, Nordmakedonien,

Nordirland, Norge, Oman, Pakistan, Polen, Portugal, Qatar, Rumänien,

Ryssland, Saudiarabien, Serbien, Singapore, Slovakien, Sydafrika, Sydkorea, Spanien,

Sverige, Taiwan, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, Ungern, USA, Österrike.

Källa: IEA

Svenskt deltagande i Timss 2019

Sverige har involverat totalt omkring 15 500 elever i Timss 2019.

Av dessa har cirka 4 000 per årskurs deltagit i huvudstudien. Övriga har deltagit i pilot- och förstudier och som referensgrupp.

Snittåldern på de deltagande fjärdeklassarna var 10,8 år. Flertalet födda 2008.

Snittåldern på de deltagande åttondeklassarna var 14,8 år. Flertalet födda 2004.

Andel fjärdeklassare som exkluderades från huvudstudien (på grund av exempelvis bristande kunskaper i svenska språket): 5,4 procent. Motsvarande andel 2015 var 5,7 procent.

Deltagandet årskurs 4: 95 procent (oförändrat sedan 2015).

Andel åttondeklassare som exkluderades: 6,3 procent (5,4 procent 2015).

Deltagande årskurs 8: 91 procent (94 procent 2015).

Källor: IEA och Skolverket