Foto: Henrik Montgomery/TT

Slopat amorteringskrav ska lindra i krisen

Pressade hushåll ska nu få en livlina i coronakrisen. Amorteringskraven på bostadslån bör tillfälligt tas bort, enligt Finansinspektionen (FI).

Det kan handla om flera tusenlappar per månad för hundratusentals bostadsägare.

Telegram från TT / Omni
02 april 2020, 07.35

FI:s amorteringskrav, som infördes 2016 och skärptes för två år sedan, var kontroversiellt och ifrågasatt när det infördes. Nu vill inspektionen tillfälligt slopa kravet fram till nästa sommar.

Förslaget kommer mot bakgrund av coronakrisen, som FI:s generaldirektör Erik Thedéen beskriver som en "humanitär kris med stora störningar i svensk och internationell ekonomi".

– Det huvudsakliga syftet är att stötta enskilda hushåll. De kanske känner en oro för att marginalerna blir små och osäkerhet för att bli arbetslösa. Den typen av osäkerhet tar vi delvis bort genom att ge de här pengarna, att det blir likvida pengar, kronor i plånboken i stället för att de lägger det på amorteringar, säger han till TT.

Svårt beräkna

Exakt hur många hushåll som kan tänkas beröras och vilka belopp det handlar är svårt att beräkna. Men enligt FI ligger den månatliga amorteringskostnaden på 3 200 kronor för medianhushållet och den sammanlagda summan av så kallade "tvingade amorteringar" på 15 miljarder kronor.

– Det handlar om hundratusentals hushåll som skulle kunna utnyttja detta, bedömer FI:s chefsekonom Henrik Braconier.

Rent praktiskt innebär det att låntagare ska vända sig banken och fråga om uppskov. Frågan är dock vad svaret blir i en tid när även banksektorn är pressad.

Storbanken SEB välkomnar förslaget.

"Vi gör vårt yttersta för att hjälpa våra kunder genom den här svåra tiden och möjligheten till amorteringsfrihet fram till juni 2021 stärker vår förmåga att bidra ytterligare", skriver bankens presschef Frank Hojem i ett mejl till TT.

Om förslaget klubbas den 14 april kommer enligt Hojem alla SEB-kunder med bolån få möjlighet till amorteringsfrihet.

Granskar utlåningsrutinerna

Thedéen räknar med att bankerna, även om amorteringskravet tas bort, upprätthåller "sund kreditgivning".

– Det är något vi även granskar. Vår förväntan är att den består. Sedan är det en bedömning i det enskilda fallet. Har kunden bra betalningsförmåga och inte för stora lån, då antar jag att man slipper amortera. För andra kanske det innebär en viss lättnad, säger han.

TT: Kan inte det här i stället leda till ökad låneoptimism hos kunder?

– Nej, av två skäl: det här kravet ska återinföras när ekonomin stabiliserats. Det andra är att svensk ekonomi går ned i en djup lågkonjunktur och då vet vi av erfarenhet att det inte är en miljö med ökad kreditgivning utan snarare tvärtom.

TT: Finns det en baksida, att när ni väl återinför kravet blir det ett bryskt uppvaknande för hushållen?

– Det finns definitivt en risk. Det är därför vi är noga att poängtera att det här är under en begränsad tid. Normen att amortera, som tidigare inte var etablerad i Sverige, ska självklart upprätthållas.

Bra förslag

Annika Winsth, chefsekonom på storbanken Nordea, är positiv till förslaget.

– Att tvinga folk till att spara via amorteringar i ett läge där allt är upp och ned, risken är att det blir kontraproduktivt, säger hon.

Den låga räntan under en period av god tillväxt har eldat på skuldsättningen bland hushållen, vilket i sin tur har blåst upp priserna på bostäder enligt Winsth. En annan faktor som fram till nu har drivit upp priserna är den höga sysselsättningen och relativt låga arbetslösheten, vilket enligt Winsth skapat risker på bostadsmarknaden.

– Inte minst i storstäderna där många är beroende av att ha en inkomst för att klara av sina skulder, säger hon.

– Blir det så illa att folk måste börja sälja bostäder för att de har dålig ekonomi, ja, då får vi en riktigt otrevlig utveckling på bostadsmarknaden.

Fakta: Skuldkvot och belåningsgrad ökade

Vid årsskiftet låg hushållens skulder på 4 244 miljarder kronor, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges BNP. En stor andel av skulderna, 82 procent, utgörs av bolån, enligt en färsk bolåneundersökning gjord av Finansinspektionen.

Den genomsnittliga skuldkvoten, det vill säga hushållens skulder som andel av bruttoinkomsten, steg i fjol till 296 procent. Året före låg nivån på 290 procent. Samtidigt ökade andelen med en skuldkvot på över 450 procent.

Andelen nya låntagare som tagit blancolån för att finansiera kontantinsatser låg i fjol kvar på 3,6 procent, samma nivå som 2018. Det genomsnittliga blancolånet ökade dock till 172 000 kronor, vilket är 4,3 procent högre än 2018.

Finansinspektionens förslag om att tillfälligt slopa myndighetens amorteringskrav kommer nu att skickas på remiss, med sikte på att börja gälla den 14 april i år. Undantaget föreslås gälla till och med juni 2021, då FI kommer att utvärdera läget i svensk ekonomi för att bedöma om undantaget ska förlängas eller tas bort.

Källa: Finansinspektionen