Foto: Johan Hallnäs

Varannan vuxen har farligt dålig kondis

Nära hälften, 46 procent, av svenskarna i yrkeslivet har en hälsofarligt dålig kondition. Andelen har ökat dramatiskt sedan mitten av 90-talet, visar en ny stor studie gjord vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm.

– Nu måste samhället agera. Detta är inte hållbart, säger forskaren Elin Ekblom Bak till TT.

Telegram från TT / Omni
21 nov. 2018, 04.30

Studien baseras på data om mer än 350 000 svenskar i åldern 18–74 år. Personerna har genomgått en större hälsoprofilsbedömning som bland annat innefattar ett konditionstest på cykel.

Resultaten är uppseendeväckande. Under tidsperioden 1995–2017 har andelen vuxna svenskar med hälsofarligt dålig kondition ökat från 27 till 46 procent. I medeltal har konditionen försämrats med 10,8 procent. Försämringen visar sig tydligast i grupperna män, yngre vuxna, lågutbildade och boende i landsbygdslän.

Gränsen för riskabelt dålig kondition är i studien satt strax över det värde som brukar krävas för att klara en tio minuter lång promenad i rask takt utan vila (se faktaruta).

Mer skrämmande

Trots att resultaten är anmärkningsvärda kan de ligga i underkant. Vuxenbefolkningen kan alltså ha ännu sämre kondis.

– Studien omfattar en väldigt stor grupp i den arbetsföra befolkningen. Men det var ju frivilligt att delta och det kan vara så att de som ställde upp mår lite bättre än gemene man. Det gör resultaten än mer skrämmande, säger Elin Ekblom Bak som är universitetslektor i idrottsvetenskap vid GIH och en av författarna till studien.

Hon syftar på att dålig kondition ökar risken för flertalet folksjukdomar, som hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Ganska självklart minskar dålig kondition också chansen att prestera och orka med sin vardag.

– Detta är en av första och största enskilda studierna, både i Sverige och internationellt, som visar på en dramatisk försämring av konditionen. En av studiens styrkor är storleken på gruppen som undersökts, så att vi har kunnat jämföra olika undergrupper. Det är viktigt att veta vilka man ska fokusera på mest, säger Elin Ekblom Bak.

Dagliga dosen

Frågan är vad som förändrats i svenskarnas vardag, med följden att konditionen rasat så. Elin Ekblom Bak konstaterar att det inte finns några belägg för att det organiserade idrottandet minskat. Tvärtom brukar enkäter tyda på att idrottsdeltagandet ökat.

– Men vi vet att vi använder bilen mer och att vi är mer uppkopplade även på fritiden. Så jag skulle gissa att det är den dagliga träningen som minskat. När vi tränar gör vi det punktvis, och är ganska inaktiva i övrigt. Men vardagsmotionerandet – att promenera, ta trapporna och så vidare – har en inte oansenlig betydelse för vår konditionsnivå.

Elin Ekblom Bak påpekar att försämrad kondition långt ifrån alltid kan förklaras med viktuppgång. Endast en tredjedel av försämringen av kondition i studien kunde förklaras av den generella viktuppgången i samhället. Majoriteten av försämringen i kondition berodde på en faktisk försämring av syreupptagningsförmåga.

Måste agera

Frågan är också om studien kan signalera något om utvecklingen av konditionsnivån bland ungdomar.

– Vår studie kan inte säga något om det, men andra studier visar på en nedgång i tonåren. Så satsningen på 100 timmar mer idrott i grundskolan är välkommen. Men det räcker inte. Skolan som helhet borde ha mer inslag av fysisk aktivitet.

Och det kommer att krävas att hela samhället agerar, fortsätter hon.

– Prognoser visar att förekomsten av vanliga folksjukdomar ökar snabbt inom de kommande årtiondena. Om vi får så många fler med så många fler sjukdomar kommer vi inte att få ett hållbart samhälle. Samhället måste svänga om och agera proaktivt. Det behövs stöd till alla som behöver röra på sig mer och äta bättre, säger Elin Ekblom Bak.

Fakta: Om studien

Studien omfattar data från 354 277 yrkesverksamma svenskar i åldern 18–74 år. (Några har alltså fortsatt att arbeta efter 65.)

Gruppen representerar alla typer av yrken. Andelen kvinnor i studien är 44 procent.

Studien har genomförts vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm. Den baseras på data från Health Profile Institute (HPI).

Syftet med studien är att visa hur den vuxna befolkningens kondition förändrats över en längre tid.

Studien har publicerats i Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports.

Fakta: Kondition

Konditionen, eller syreupptagningsförmågan, mäts i milliliter syre som kan tillföras varje kilogram kroppsvävnad per minut.

För att orka gå i rask takt i tio minuter utan att behöva vila bör syreupptagningsförmågan på strax under 30 milliliter.

Gränsen för hälsofarligt låg kondition är i studien satt till 32 milliliter mer minut och kilo kroppsvikt.

Medelvärdet bland försökspersonerna har sjunkit från drygt 38 milliliter år 1995 till mindre än 34 milliliter 2018, en minskning med cirka 10 procent.

En vältränad motionär brukar ligga i spannet 40–50 milliliter.

En kvinnlig elitidrottare i en konditionskrävande sport, som längdskidåkaren Charlotte Kalla, ligger på över 70 milliliter. En manlig elitidrottare kan nå upp till 90 milliliter.

Källa: Elin Ekblom Bak