Foto: Anders Wiklund/TT

Varning för skönmålad regeringsprognos

Tunga ekonomer varnar för skönmålade tillväxtutsikter i regeringens prognoser som presenteras i Harpsund, drygt tre veckor inför valet.

– Det är klart att det finns en sådan frestelse, säger professor Lars Calmfors.

Telegram från TT / Omni
15 aug. 2018, 08.46

Vad som under vanliga budgetår blir en förberedelse för höstbudgeten ändrar ofta karaktär när det är valår.

– Presentationen av det ekonomiska läget blir ju ett inslag i själva valkampanjen, säger Lars Calmfors, verksam vid Stockholms universitet.

Bra tryck i svensk ekonomi

Torsdagens Harpsundsprognoser kommer i sluttampen på en ovanligt het sommar, inte bara vädermässigt. Ett handelskrig har inletts mellan USA och andra ledande ekonomier, brexit spökar och politisk kris präglar åter Italien. Samtidigt har Turkiet kastats in i en akut valutakris.

Mitt i den globala turbulensen är det dock bra tryck i svensk ekonomi. Tillväxten under andra kvartalet beräknades nyligen till 3,3 procent, statsfinanserna är stabila och statsskulden sjunker.

– Vi förväntar oss en ljus beskrivning av svensk ekonomi, som går starkt och bättre än väntat, säger Torbjörn Isaksson, ekonom på storbanken Nordea, inför Harpsund.

Osäkert om vallöften

En marginell prognoshöjning väntas jämfört med regeringens juniprognos på 2,6 procent i tillväxt i år. Och det reformutrymme finansminister Magdalena Andersson (S) målar upp i Harpsund väntas ligga i linje med de 110 miljarder kronor över nästa mandatperiod som Konjunkturinstitutet nyligen räknade fram.

Fast om pressuppbådet i den sörmländska idyllen i Harpsund får matas med nya vallöften är osäkert.

– Det blir väl något om vård, skola eller omsorg i så fall, säger Torbjörn Isaksson.

Även SEB-kollegan Daniel Bergvall är tveksam.

– Det är väl orkestrerat när nyheter ska gå ut när det gäller satsningar. Det kommer nog inte bli någon lång detaljerad lista över vad man tänker göra, säger han.

Han räknar i stället med en summering av finanspolitiska satsningar hittills och en beskrivning av ramarna för politiken framöver. Huvudbudskapet antas bli välfärdssatsningar i stället för skattesänkningar.

För att hålla uppe reformutrymmet kan regeringen skönmåla läget i ekonomin. Det går att skruva på BNP-gapet, tona ned tecken på överhettning eller att göra avvikande antaganden om var i konjunkturen man befinner sig.

Utrymme för satsningar

Syftet är att få fram en bild av att det finns potential för mer tillväxt i framtiden och därmed utrymme för mer satsningar utan att missa överskottsmålet på 0,3 procent av BNP.

Torbjörn Isaksson tycker redan att regeringen lagt sig för lågt när det gäller antaganden om resursutnyttjandet trots att delar av ekonomin sedan länge är överhettad. Fast de traditionella måtten för överhettning, löner och inflation, har inte följt med uppåt.

– Man borde ta ett bredare perspektiv. Tillgångspriser säger också något om ekonomin, liksom arbetsmarknaden och sysselsättningsgraden, säger han.

Fakta: Tillväxtprognosen sänktes i juni

Finansdepartementet sänkte i juni tillväxtprognosen för i år och nästa år, med hänvisning till minskad världshandel och en väntad inbromsning i svenska bygginvesteringar.

BNP-tillväxten beräknades då till 2,6 procent 2018, 2,1 procent 2019 och 2,1 procent 2020. Arbetslöshetsprognosen lämnades oförändrad på 6,2, 6,2 respektive 6,1 procent för de tre åren. Inflationsprognosen enligt måttet KPIF höjdes till 2,0 procent 2018 och 1,8 procent 2019, men lämnades oförändrad på 2,0 procent 2020.

Prognosen för budgetöverskottet, eller det strukturella finansiella sparandet i offentlig sektor som andel av BNP, sänktes till 0,4 procent för i år. Men det lämnades oförändrat på 0,5 procent 2019 och 0,8 procent 2020.

I slutet av juli kom överraskande starka tillväxttal från Statistiska centralbyrån, som visade att svensk ekonomi växte med 3,3 procent under andra kvartalet. Konjunkturinstitutet (KI) följde upp detta med en ny prognos enligt vilken tillväxten blir 2,6 procent i år och 1,8 procent nästa år. KI beräknar att reformutrymmet under nästa mandatperiod ligger på cirka 110 miljarder kronor.

Källor: Finansdepartementet, Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån