Foto: Petra Frid/TT

Åklagaren: Så utfördes Falcon Funds-bluffen

Ett dokument med en uträkning av den påstådda mutan är ett nyckelbevis i Falcon Funds-målet.

Enligt åklagaren visar det ett tidigt samspel mellan de huvudmisstänkta.

Telegram från TT / Omni
08 nov. 2019, 16.19

De tre huvudpersonerna använde sig av ett antal så kallade målvakter för att genomföra den avancerade brottsplanen i Falcon Funds-härvan, enligt åklagaren. Idén var att köpa in onoterade värdepapper och sedan, med ett antal mellansteg, sälja dem vidare till överpris till en svensk pensionsfond.

– Affärsidén är inte att tjäna pengar på fonden utan på det man säljer in i fonden, säger åklagare Gunnar Stetler.

Muta från Isle of Man

Under sakframställans andra dag lyfte åklagarsidan bland annat ett antal mejl som anses styrka att den 63-åriga amerikanen och den 42-årige svensken hade en gemensam brottsplan. Bland annat finns korrespondens som rör ersättningen till den åtalade fondförvaltaren.

För att planen skulle kunna genomföras behövdes en fondförvaltare som mot Pensionsmyndigheten kunde gå i god för att handeln i fonden skedde affärsmässigt och godkänna köpen av de dåliga värdepappren. Det var där mutan kom in, enligt åklagaren. Mutan ska enligt åklagaren ha hanterats via ett bolag på Isle of Man.

Det krävdes också ett antal mellanhänder i form av värdepappersmäklare och bolag för att dölja att affärerna i själva verket gjordes mellan bolag med samma ägare.

De värdepapper som köptes in till fonderna var så kallade mortgage-backed-securities, en typ av värdepapper med fastighetslån som säkerhet. Det var denna typ som stod i centrum för finanskrisen 2008. Efter kraschen hade dessa värdepapper fått en låg kreditvärdighet och marknadsvärdet hade sjunkit kraftigt. I korrespondens kallar de åtalade värdepappren för "trash" (skräp).

– Det finns ingen anledning för en svensk pensionsfond att äga de här värdepappren, säger Gunnar Stetler.

Priset ökade väsentligt

Ett bolag som ägdes av amerikanen köpte in värdepappren och sålde vidare till den 42-årige svenskens bolag som sedan i sin tur sålde till en pensionsfond, som också indirekt ägdes av amerikanen. På vägen ökade priset väsentligt och när de sedan såldes igen fick fonden ta en stor förlust.

– Det här är metodiken och det gäller i stort sett alla de här affärerna, säger Gunnar Stetler.

Rättegången, där även en flytt av fondtillgångar för drygt 20 000 pensionssparare prövas, ska enligt plan pågå till slutet av februari 2020. Under processen ska bland annat anställda i ett telemarketingföretag som tillhörde den 42-årige svensken höras. Dessutom ska pensionssparare berätta vad de har varit med om.

Flytten av tiotusentals pensionssparares tillgångar från en fond till en annan har varit föremål för en tidigare rättsprocess. Den 63-årige amerikanen frågades under 2013 ut av Finansinspektionen angående sin relation till ägaren av telemarketingföretaget. Utförliga svar lämnades. Men enligt Gunnar Stetler var det en rad lögner.

– Att framställa osanna handlingar är en metod NN frekvent använder sig av, säger Gunnar Stetler.

Fakta: Drygt 20 000 fondinnehav flyttades

De värdepapper som köptes in till fonderna var så kallade mortgage-backed-securities (MBS), en typ av värdepapper med fastighetslån som säkerhet, av samma typ som stod i centrum för finanskrisen 2008. Efter kraschen hade dessa värdepapper fått en låg kreditvärdighet och marknadsvärdet hade sjunkit kraftigt.

Totalt omfattar åtalet inköp av 17 sådana värdepapper under 2012 och 2013 till ett totalt värde av 54 miljoner dollar som betalades med svenska pensionssparares medel. Det var drygt 30 miljoner dollar mer än vad amerikanen i ett första steg betalat för värdepappren och det är också det som enligt åtalet utgör skadan för Pensionsmyndigheten och pensionsspararna.

En del av åtalet rör också bedrägeri då drygt 20 000 pensionssparares innehav flyttades från en fond till en annan. Det skedde genom att ett kundregister i flera steg bytte ägare och slutligen hamnade hos ett telemarketingföretag tillhörande en 42-årig svensk. Med hjälp av ett dataprogram som kunde runda Pensionsmyndighetens säkerhetssystem kunde fondinnehav utan spararnas godkännande flyttas till en annan pensionsfond och förmögenheten i fonden ökas från under en miljard till runt tre miljarder på kort tid sommaren 2013. På så sätt kunde mer av de så kallade MBS:erna köpas in, enligt åklagarens sakframställan.