Foto: Giannis Papanikos/AP/TT

Andra vågen kastade om dödstalen

Efter den andra vågen fick ett flertal europeiska länder högre dödstal till följd av pandemin än Sverige. Det visar färsk brittisk statistik som bekräftar bilden av att Sverige kom förhållandevis lindrigt undan förra året.

Telegram från TT / Omni
03 april 2021, 11.00

Tidigare var det det europeiska statistikorganet Eurostat. Nu är det den brittiska motsvarigheten till Statistiska centralbyrån (SCB) – Office for National Statistics (ONS) – som har försökt beräkna hur hårt olika länder drabbades av pandemin under våren och hösten förra året.

Men i stället för att "bara" titta på överdödligheten, det vill säga hur många fler som dog 2020 jämfört med ett medelvärde från åren 2015–2019, har britterna beräknat – håll i er nu – den relativa kumulativa åldersstandardiserade dödligheten i 26 olika europeiska länder.

– Man har alltså standardiserat de olika befolkningarna för att eliminera eventuella skillnader i ländernas ålders- och könssammansättningar, förklarar Tomas Johansson, befolkningsstatistiker på SCB.

På så sätt, säger han, tar man hänsyn till hur befolkningssammansättningen har förändrats under jämförelseåren 2015–2019 och 2020, samt det faktum om något land, som Italien, har en hög andel personer som är 70 år eller äldre.

Beräkningarna visar att under våren, fram till slutet av juni, drabbades England värst med en standardiserad överdödlighet på 7,3 procent. Därefter kom Storbritannien (6,7) följt av Spanien (5,9). (I brittisk statistik räknas ofta England, Wales, Skottland, Nordirland samt Storbritannien var för sig.)

Polen värst drabbat

Under samma period hade Sverige en 2,3 procent högre dödlighet än normalt. Men när december kom hade ett tiotal länder – däribland Nederländerna, Frankrike, Tjeckien, Portugal, Slovenien och Österrike – passerat Sverige och fått en betydligt högre överdödlighet än vi.

Då, fram till och med den 18 december, var Polen det värst drabbade landet av dem alla med 11,6 procent fler döda än normalt, att jämföra med Sveriges 1,7 procent. En nästan sju gånger så stor skillnad.

De brittiska statistikerna har också jämfört utfallet för yngre och äldre personer i de olika länderna.

Bland personer yngre än 65 år var överdödligheten förra året klart högst i Bulgarien med 12,3 procent fler döda än normalt, följt av England med 8,7 procent fler.

I denna tabell kommer Island oväntat högt med en överdödlighet på 2,3 procent bland unga, att jämföra med Sveriges minus 6,4 procent.

– Island ska man vara lite försiktig med, eftersom den befolkningen inte är så stor. Dessutom har de en ganska ung befolkning, säger Tomas Johansson.

Bland personer över 65 år, däremot, drabbades Sverige betydligt hårdare, om än inte i närheten så hårt som i många andra länder. Även denna lista toppas av Polen med 14,5 procent högre dödlighet bland personer 65 år eller äldre, följt av Belgien (12) samt Spanien (11,8) och Slovenien (11,8) – att jämföra med Sveriges 2,9 procent.

Sammantaget, säger Tomas Johansson, bekräftar de brittiska siffrorna att det nästan bara var de äldre som drabbades i Sverige.

Stockholm inte Bergamo

– Överdödligheten i Sverige förra året var främst koncentrerad till april, maj och december. Men vi nådde aldrig de där riktigt höga talen som man gjorde i många andra länder, säger Tomas Johansson.

Stockholm sticker dock ut lite i ett statistiskt hänseende med osedvanligt hög överdödlighet förra våren, även om den inte alls var i samma härad som exempelvis Bergamo i Italien, som vecka 12 förra året registrerade en överdödlighet på hela 841 procent, enligt de brittiska beräkningarna.

Därutöver, menar Tomas Johansson, verkar det finnas en koppling mellan de olika ländernas dödstal och hur stor andel som bor i storstäder, vilket skulle kunna förklara skillnaden mellan Sverige å ena sidan och Norge och Finland, men inte Danmark, å den andra.

Under de senaste 40 åren har cirka 90 000 personer dött i Sverige varje år, påpekar han vidare. Förra året var det mellan 7 000 och 8 000 fler än genomsnittet.

– Det må vara en avvikelse, men i antal dödsfall är det inte jättemycket. Under april hade vi cirka 40 procent fler dödsfall, men under större delen av 2020 hade vi normala eller till och med lägre nivåer än normalt. Det var alltså inte som under spanska sjukan då det dog tre till fyra gånger fler i flera månader.

Dödligheten i siffror

I den aktuella undersökningen uttrycks den åldersstandardiserade dödligheten som den procentuella förändringen per vecka under 2020, utifrån ett medelvärde av den åldersstandardiserade dödligheten under motsvarande veckor 2015–2019.

Dödligheten har standardiserats med hjälp av 2013 års "European Standard Population" (ESP2013).

I brittisk statistik räknas ofta England, Wales, Skottland, Nordirland samt Storbritannien var för sig.

Fram till och med vecka 51 2020 var denna dödlighet, i procent:

Polen 11,6

Spanien 10,6

Belgien 9,7

Bulgarien 8,9

Tjeckien 8,4

Slovenien 8,2

England 7,8

Storbritannien 7,2

Österrike 5,7

Skottland 5,7

Nordirland 5,0

Nederländerna 4,4

Wales 4,1

Portugal 3,7

Frankrike 2,6

Malta 2,2

Litauen 1,9

Sverige 1,7

Ungern 1,6

Estland -3,0

Finland -3,6

Lettland -3,9

Danmark -4,1

Norge -5,0

Island -6,2

Källa: Office for National Statistics, 19 mars 2021