Foto: Privat

Anhörig: Viktigast att Iran tar ansvar

Det viktigaste är att Iran tar sitt ansvar för nedskjutningen och att de skyldiga straffas, säger Madeleine Persson, 19 år. Hon förlorade sin pappa Mahdi Emami, 60 år, när passagerarplanet sköts ned utanför Teheran i år.

Telegram från TT / Omni
02 juli 2020, 18.13

– Jag vill veta vad som händer med dem som tog livet av så många människor, säger hon till TT.

Den 8 januari i år vaknade Madeleine Persson och fick veta att det varit en flygkrasch utanför Teheran.

– Jag visste att pappa skulle åka den dagen.

Hon skickade flera meddelanden, men fick inget svar. Hon ringde även utrikesdepartementet, men kunde inte få något besked.

– Till slut googlade jag och fick se passagerarlistan. När jag såg pappas namn bara skrek jag. Jag kunde inte sluta skrika och tårarna bara rann.

Inte hört något

Från januari till och med mars har hon haft en regelbunden kontakt med utrikesdepartementet, men de senaste månaderna har hon inte hört något.

– Inget mejl eller någonting så jag får väl ta kontakt med dem igen och höra vad som händer.

Nu har utrikesminister Ann Linde meddelat att de länder som hade medborgare på planet ska förhandla gemensamt med Iran om kompensation till offrens anhöriga. Vilka summor det handlar om är inte klart.

Vill se förändring

Madeleine Persson säger att det inte handlar om pengar utan om att Iran tar ansvar för det som har hänt och att de skyldiga straffas.

– Så fort vi vet vad som händer med dem och vad den iranska staten gör, då kan man se att de tar något ansvar. Jag vill se någon förändring så att det inte händer igen.

Hon säger att det faktum att planet sköts ner och inte kraschade gör att allt känns värre.

– Det var någon som sköt, som siktade på planet. Det är fruktansvärt.

Något som Mahdi Emami verkligen såg fram mot var att Madeleine Persson skulle ta studenten, något som hon gjorde tidigare i somras. Han hade redan valt ut vilken bild på henne som skulle finnas på studentplakatet.

– Jag hade hans bild på en knapp på min klänning så han var med mig och såg allt den dagen, säger hon.