Foto: Jessica Gow/TT

Brister inom Sidas biståndsarbete

Samarbetet mellan det akuta och långsiktiga biståndsarbetet inom Sida visar på flera brister. Gemensamma mål saknas och nyckelpersoner har ofta varken kompetens eller tid att utföra sina arbetsuppgifter.

Det visar en granskning som genomförts av Riksrevisionen.

Telegram från TT / Omni
28 maj 2019, 09.01

Regeringen vill att biståndsmyndigheten Sida ska öka samverkan mellan det så kallade humanitära biståndet och det mer långsiktiga utvecklingsarbetet. Något som påtalats i flera skrivelser på senare år.

Men nu visar en granskning av Riksrevisionen att samarbetet mellan de två typerna av biståndsinsatser innehåller flera brister.

– Biståndet styrs väldigt mycket utifrån strategier som regeringen fattar beslut om, men i de här strategierna som ingår i granskningen finns inga gemensamma målformuleringar, säger Therese Brolin, projektledare bakom rapporten.

– Och då är det väldigt svårt för Sida att samverka eftersom de ska rapportera utifrån de här målen.

"Är oklart"

Aldrig tidigare har så många människor varit i behov av humanitärt stöd, och syftet med att kombinera akuta och förebyggande insatser är att biståndet ska bli mer effektivt och långsiktigt hållbart.

I en svältkatastrof ska det humanitära biståndet till exempel kunna gå in med akut livsmedelshjälp medan det långsiktiga utvecklingsarbetet bygger upp hållbara jordbruksstrukturer, är tanken.

Möjligheterna finns där – men avsaknaden av övergripande styrning hämmar arbetet, anser Riksrevisionen varpå planering, analyser och finansiering som skulle kunna göras gemensamt allt för ofta i stället sker separat.

– Det står i deras verksamhetsplanering att samverkan är en prioriterad fråga, men hur man ska implementera det i praktiken är oklart, säger Brolin.

– Konsekvenserna blir att man i längden måste lägga mer tid på att hantera kriser som hade kunnat förebyggas.

Saknar kompetens

Nyckelpersoner i samarbetet är Sidas så kallade humanitära fokalpunkter, en utsänd person på ambassaderna som har i uppgift att vara länken mellan det humanitära biståndet och det långsiktiga utvecklingsarbetet i ett land.

Enligt Riksrevisionen, vars granskning sträcker sig mellan 2015 och 2017, saknar dock de utsända ofta både rätt utbildning och erfarenhet.

– Man är inte anställd som en humanitär fokalpunkt utan inom det långsiktiga utvecklingsarbetet och sedan har man fått lite av de här humanitära frågorna på sitt bord fast man inte har någon egentlig kompetens eller kanske ens var anställd för att hantera de här frågorna från början, säger Brolin.

– Det gör att det blir en väldigt lång startsträcka när man ska komma in i det humanitära biståndet.

Sida delar kritik

Göran Holmqvist, avdelningschef på Sida, instämmer delvis i Riksrevisionens kritik och erkänner att det har funnits och fortfarande finns brister i samarbetet mellan myndighetens två olika biståndsdelar.

Han tillägger dock att detta är en utmaning som biståndsbranschen i hela världen i dag sliter med – och att mycket har hänt sedan 2017 varpå Sida nu är på god väg att rätta till problemen.

– Den samverkan fungerar nu allt bättre och det finns flera goda exempel, säger Holmqvist.

– När det kommer till behovet av kompetens och bemanning ute på ambassaderna så har vi haft det som högsta prioritet under 2018.

Holmqvist är dock kritisk till att Riksrevisionen, som han tycker, bortser från det humanitära biståndets särskilda mandat.

"Har misstolkat"

Enligt avdelningschefen handlar inte samordning om att upplösa gränserna mellan det humanitära biståndet och det långsiktiga utvecklingsarbetet – tvärtom kan det vara problematiskt då det första alltid ska agera opartiskt och snabbt rikta stöden till där behoven är som störst.

– Där tror jag att man har misstolkat regeringens avsikt. Regeringen har varit glasklar i värnandet av de humanitära principerna.

– Och det faller faktiskt en betydligt större börda på det långsiktiga biståndet än på det humanitära i att agera förebyggande och att skapa hållbara lösningar för drabbade människor, något som rapporten inte lyfter tillräckligt tydligt.

Fakta: Rekordmånga i nöd

Fler människor än någonsin lever i dag i akut nöd till följd av katastrofer och konflikter. Totalt beräknas 134 miljoner människor i 42 länder vara i behov av humanitärt stöd – att jämföra med 77,9 miljoner människor i 22 länder 2015.

År 2017 förmedlade Sveriges biståndsmyndighet Sida bistånd för 21,4 miljarder kronor. Av dessa gick 3,7 miljarder kronor till humanitärt bistånd och 17,7 miljarder till långsiktigt utvecklingssamarbete.

Det långsiktiga utvecklingssamarbetet är ett varaktigt stöd till andra länders utveckling, medan humanitärt bistånd avser stöd vid kriser och katastrofer som orsakas av till exempel svältkatastrofer eller flyktingsituationer.

Det långsiktiga utvecklingssamarbetet genomförs ofta i samarbete med länders regeringar medan det humanitära biståndet ofta genomförs oberoende av regeringarna.

Källa: Sida, Riksrevisionen