Budgetprognos sågas av ekonomer

Regeringen får skarp kritik av ekonomer för att skönmåla tillväxt och arbetslöshet i sin budgetprognos.

Men finansminister Magdalena Andersson (S) kontrar med att sysselsättningsgraden fortfarande är rekordhög och att Sverige är väl rustat.

Telegram från TT / Omni
18 sept. 2019, 08.06

Regeringen spår att tillväxten mattas av i år och nästa år och att arbetslösheten stiger marginellt till 6,4 procent. Men prognoserna kan redan vara överspelade.

Enligt de senaste mätningarna gjorda av Statistiska centralbyrån (SCB) ligger arbetslösheten redan över sju procent. Flera bankekonomer spår att arbetslösheten i snitt kommer att stiga till över sju procent nästa år.

– Vår bedömning är att vi får betydligt högre arbetslöshet än vad de säger, och betydligt lägre sysselsättning, säger Nordeas chefsekonom Annika Winsth.

– Både regeringen och Riksbanken förnekar hur det ser ut på hemmamarknaden och pratar som att allt är jättebra, tillägger hon.

Tydlig inbromsning

Kollegan på Swedbank, Anna Breman, är också kritisk.

– Regeringen pratar om en avmattning, men jag skulle vilja förstärka det och säga att det är en tydlig inbromsning. Helhetsbedömningen är att Sveriges ekonomi bromsar in snabbare än väntat och tyvärr sätter det sig i arbetsmarknaden redan nu, säger hon.

Hon efterlyser samtidigt fler stora reformer, åtgärder mot vad hon ser som en "dysfunktionell bostadsmarknad" och frågar sig om Sverige verkligen står så väl rustat ekonomiskt som regeringen påstår.

Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank, varnar för effekterna av en djupare inbromsning än vad regeringen målar upp i budgetprognosen.

– Risken är att ekonomin går svagare och arbetslösheten stiger nästa år. När den gör det tappar staten skatteintäkter och samtidigt får man ökade kostnader för arbetslöshet och i de sociala systemen. Om uppgången i arbetslösheten fortsätter är risken att vi får ett budgetunderskott nästa år.

Oväntat hög arbetslöshet

Tongångarna är likartade på Konjunkturinstitutet, där prognoschef Ylva Hedén Westerdahl varnar för att regeringens bild av läget kan vara för optimistisk.

– Det har kommit in statistik som visar på att det har mattats av snabbare än vi trodde och givet det så skulle man ta sig en funderare på hur arbetslösheten utvecklas nästa år, säger hon.

Enligt Magdalena Andersson visar den oväntat höga arbetslösheten i de två senaste mätningarna från SCB att regeringen behöver följa utvecklingen noga.

– Men vi har fortfarande en rekordhög sysselsättningsgrad, säger hon på en presskonferens.

Hon tillägger att riskerna i regeringens prognos är på nedåtsidan, det vill säga att hon ser risken för ekonomiska bakslag större än sannolikheten för positiva överraskningar.

– Vi ser en risk för en snabbare inbromsning i världsekonomin än vi har räknat med, säger hon och pekar på faktorer som handelskriget mellan USA och Kina, risken för brexit utan ett utträdesavtal och den geopolitiska oron i Mellanöstern.

– Det finns alltid risker att en prognos blir annorlunda än den man lagt på bordet. Riskerna nu är på nedsidan, säger hon.

Inte läge att spara

Magdalena Andersson beskriver samtidigt svensk ekonomi som väl rustad för att möta osäkerheterna i omvärlden och nationellt.

"Statsfinanserna uppvisar överskott, statsskuldskvoten är den lägsta sedan slutet av 1970-talet och arbetslösheten har sjunkit", skriver hon i ett pressmeddelande.

När det gäller överskottsmålet får finansministern godkänt av KI, trots att regeringen inte riktigt når upp till målet.

– Givet det ekonomiska läget just nu anser vi inte att det är läge att spara, svarar hon.

– Ska man uppnå överskottsmålet just nu skulle det innebära en åtstramning. Det här är en neutral politik mer eller mindre och det anser vi är ganska så väl avvägt, tillägger hon.

Fakta: Regeringen räknar med avmattning

Regeringen räknar med att Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) bromsar in till 1,4 procent i år och nästa år. Prognosen är oförändrad jämfört med vad som presenterades på Harpsund i augusti, då flera nyckeltal sänktes jämfört med aprilprognosen.

Reformerna i budgeten för 2020, som mer pengar till kommuner och slopad värnskatt, går sammantaget på 29,6 miljarder kronor. Samtidigt drar regeringen in 5,2 miljarder på höjda skatter och utgiftsminskningar.

Budgetöverskottet rensat för konjunktureffekter, det så kallade strukturella finansiella sparandet, beräknas av regeringen till noll procent av BNP i år. Det antas öka till 0,2 procent 2020 och 0,5 procent 2021. Talen kan jämföras med överskottsmålet i det finanspolitiska ramverket på 0,3 procent över en konjunkturcykel.

Nyckeltal 2018 2019 2020 2021

BNP-tillväxt 2,4 (2,3) 1,4 (1,6) 1,4 (1,6) 1,8 (1,6)

Arbetslöshet 6,3 (6,3) 6,3 (6,3) 6,4 (6,4) 6,4 (6,4)

Budgetöverskott 0,9 (0,7) 0,4 (0,6) 0,3 (0,7) 0,4 (1,1)

Strukturellt sparande 0,0 (0,1) 0,0 (0,2) 0,2 (0,5) 0,5 (1,0)

Talen i tabellen avser procent. BNP-tillväxten avser jämfört med året före. Talen inom parantes visar regeringens prognos från april. Strukturellt finansiellt sparande visar budgetöverskottet som procent av BNP rensat för konjunktureffekter. Det måttet ska enligt finanspolitiska ramverket ligga på 0,3 procent av BNP över en konjunkturcykel.

Källa: Finansdepartementet