Demonstrant i Libanon: "Vi kräver förändring"

Ilskan växer mot regeringen i Libanon efter de massiva explosionerna i Beirut där demonstranter tagit sig ut på gatorna.

– Vi är arga, ledsna och rasande, säger aktivisten Jumanah Zabaneh som är en av många som deltar i protester under lördagen.

Telegram från TT / Omni
08 aug. 2020, 11.16

Hundratusentals människor kommer att delta, enligt Jumanah Zabaneh.

– Folk från hela landet kommer att delta och vi vet från tidigare demonstrationer att uppslutningen blir så pass stor, säger hon till TT.

"Häng dem"

Demonstrationen, som går under parollen “Häng dem" hålls i Beiruts hamnområde, där explosionerna inträffade och ska sedan fortsätta genom staden.

– Sedan kommer vi att gå hela vägen till Martyrtorget och marknaden i centrum, säger Jumanah Zabaneh.

Jumanah Zabanehs hem förstördes delvis i explosionerna men hon och hennes familj undkom oskadda.

– Vi må ha klarat oss men det är ett fruktansvärt trauma. Vi känner sorg över alla dem som har dött och skadats och de som fortfarande saknas. Den här demonstrationen är också en solidaritetshandling, för att visa att vi libaneser håller samman.

Som så många andra känner Jumanah Zabaneh att explosionerna var droppen som fick bägaren att rinna över.

– Det handlar om människoliv, och inte bara om en ekonomisk kris nu. Misskötseln är total och genomgående, från början till slut. Mellan den första och den andra explosionen kom inga varningar om att hålla sig undan från området och vid solnedgången avbröt myndigheterna sitt sökande efter människor, säger Jumanah Zabaneh.

– Vi känner oss så förtvivlade, så förödmjukade och förminskade. Vi kräver att det fragmentiserade styre som vi har i dag ska bort omedelbart. Nu får det verkligen vara nog, vi måste en gång för alla få en fungerande statsapparat.

"De mördar oss"

Aktivisten Hussein El Achi som också tänker delta i lördagens demonstration säger till TT att det troligen är oundvikligt att dagens protester blir våldsamma.

– Tidigare har det handlat om att de styrande har dödat vårt samhälle men nu dödar de oss. Det handlar om mord nu, säger han.

Han tillägger:

– Det som hände den fjärde augusti blev en vändpunkt för vårt land. Vi vädjar inte längre, nu kräver vi förändring av det feodala samhälle där den styrande klassen så länge har missbrukat sin makt. Vår vrede kommer att förändra samhället.

Protesterna mot myndigheter och regering började sedan det framkommit att en stor mängd högexplosiva ämnen, mot bättre vetande, förvarats i lagerlokaler i Beiruts hamnområde. Över hundrafemtio människor dödades och flera tusen skadades i explosionerna i tisdags.

Svenska utrikesdepartementet uppmanar svenskar i Beirut att hålla sig borta från protesterna.

– Vi har inget generellt reseråd att man ska hålla sig inne i Libanon. Däremot när det förekommer demonstrationer och sammandrabbningar ska man hålla sig därifrån, säger Anton Dahlquist, presskommunikatör på UD.

Fakta: Libanons politiska kris

I oktober i fjol kastades det redan ekonomiskt krisande och svårt skuldsatta Libanon in i politiskt kaos — med månader av regeringskritiska massprotester mot ökade levnadskostnader och regeringens oförmåga att hantera den ekonomiska krisen. Sedan dess har det libanesiska pundet tappat 80 procent av sitt värde på den svarta, inofficiella marknaden. Den 29 oktober meddelade dåvarande premiärminister Saad al-Hariri sin avgång. Men det tog lång tid att bilda ny regering, bland annat eftersom de olika politiska grupperingarna inte kunde enas om ministerposterna. I januari 2020 tillkännagav Libanon sin nya regering.

Tiotusentals libaneser har i krisen, som är den värsta sedan det femtonåriga inbördeskriget (1975—1990), förlorat sina jobb eller tvingats gå ner i lön och de ekonomiska svårigheterna blir allt mer svåröverstigliga. Därtill har covidpandemin inte gjort situationen bättre.

Den politiska splittringen i Libanon har alltid varit stor och regeringsmakten, en sekulär republik, bygger på en balans mellan landets största religiösa grupper: sunnimuslimer, shiamuslimer, kristna och druser.