"Det är inte roligt att bo i Norge längre"

Separation från familjemedlemmar, orättvisa regler och negativ påverkan på den svensk-norska relationen. Norges strikta inreseregler med karantänhotell kritiseras hårt av drabbade svenskar.

– Jag har bott i Norge i många år men det är inte roligt längre, säger Anna Rapp.

Telegram från TT / Omni
05 dec 2020, 08.37

Caroline Danielsen har aldrig brytt sig om att bli norsk medborgare. Visserligen bor hon i Norge halva tiden, hennes fru är norsk och de väntar ett halvnorskt barn. Men medborgarskap – varför skulle hon behöva det?

– Jag har alltid tagit för givet att gränserna kommer att vara öppna och att det nordiska samarbetet ska fungera. Jag tror att den bilden kommer att förändras nu, säger Caroline Danielsen.

Nu lyser Sverige ilsket rött på norska Folkhelseinstituttets karta över Europa. Det gör nästan alla länder.

Rött betyder hög smittspridning, och hårda karantänsregler för alla som vill komma in i landet. Den gräns som på många platser inte existerat som mer än en ensam vägskylt är nu högst verklig. Sedan den 9 november har reglerna skärpts ytterligare och alla inresande från röda länder måste förutom att visa upp ett negativt coronatest sitta i karantän i tio dagar.

Karantän på hotell

Har man inte en fast adress, eller en arbets- eller uppdragsgivare, i landet är det vistelse på ett särskilt karantänhotell som gäller, i stället för i hemmet som tidigare. Hotellet ska dessutom betalas för ur egen ficka.

För många innebär det att de knappt kommer att hinna träffa sin familj innan julledigheten är slut, eftersom majoriteten av semestern måste tillbringas på hotell.

– Man blir väldigt beroende av de förutsättningar man får på hotellet, man kan inte betala mer för att få annan mat om man är allergisk eller en högre standard för mig som är gravid, säger Caroline Danielsen.

Hon och frun övervägde att ställa in resan till Lofoten helt – men bedömde att de ändå behöver åka på grund av familjeskäl. Caroline Danielsen betonar att hon inte har något emot att sitta i karantän i sitt eget hem, men är kritisk till systemet med hotell.

Reglerna har kritiserats även på andra håll. Syftet är att minska importsmitta in i Norge, men många menar att de är diskriminerande och orättvisa – med allt för många undantag för grupper som slipper hotellkarantän.

"Slår skevt"

För Anna Rapp blir den här julen den första på 48 år utan hennes föräldrar. Hon och maken bor i Selbu utanför Trondheim sedan cirka 16 år tillbaka, medan föräldrarna bor i Sverige.

– Jag har bott i Norge i många år, men det är inte roligt längre, säger hon.

Hon säger att Norge "har lyckats på många sätt" med sin coronahantering, men menar att reglerna kring hotellkarantänen är orättvisa.

– Reglerna slår så skevt. Den drabbar invandrare, folk som inte är norsknorska. Den drabbar arbetskraftsinvandring och folk som inte äger sin bostad i Norge, det blir en klasskillnad.

Just att personer som äger sin bostad får sitta i karantän hemma tillsammans med sin familj, medan personer som hyr måste sitta på karantänhotell har varit en het fråga i debatten.

Många undantag

Caroline Danielsens fru äger ett hus i Lofoten, så förhoppningen är att de båda får sitta i karantän där.

– Men det har varit en väldigt stor oro, det verkar vara ganska godtyckligt i hur de tillämpar reglerna, säger hon.

TT: Kan du ha någon förståelse för varför Norge har sådana här regler?

– Jag förstår att den norska strategin är att ta i med hårdhandskarna, men det här är ett regelverk med väldigt många undantag. Det är en ganska liten grupp som hamnar i hotellkarantänen, och det finns nog ingen koppling egentligen till att just den gruppen inte skulle sköta sin hemkarantän.

Anna Rapp är orolig för att de stänga gränserna i längden ska påverka relationen mellan Sverige och Norge.

– Det är en kraftig åtgärd att ha gränserna stängda på det här sättet och jag tror att många svenskar känner att det inte blir så attraktivt att bo i Norge längre, säger hon.

Kumar Vasan kommer från Indien men bor i Göteborg. Hans fru bor i Norge, och planen var att de båda skulle bosätta sig där tillsammans. Men de stängda gränserna satte stopp för det – och istället har det gått långa tidsperioder under vilka paret inte har kunnat träffas alls.

– Jag förstår att Norge försöker stoppa smittan och skydda landet, men de här restriktionerna är partiska och har för många undantag. Just nu matchar inte Norges handlingar den tro på jämlikhet som de är så kända för.

Kumar Vasan och hans fru har nu beslutat sig för att istället flytta till Sverige båda två – en direkt konsekvens av Norges gränsrestriktioner.

– Sverige separerar inte kärlekspar från varandra, säger han.

Norges karantänhotell

I vissa fall får man sitta i karantän i sitt eget hem. Det gäller om man är folkbokförd i Norge, äger en bostad i Norge som man kan sitta i karantän i eller personer som har kommit till landet för att arbeta, vars arbetsgivare tillhandahåller ett privat rum eller en privat bostad under karantänperioden.

Även norska studenter som studerar i andra länder undantas reglerna och får sitta i karantän till exempel hemma hos sina föräldrar.

Övriga ska tillbringa de tio karantänsdygnen på ett särskilt karantänhotell. För vistelsen betalar vuxna 500 norska kronor per dygn, medan barn i åldern 10-18 år betalar 250 norska kronor per dygn. Arbetsgivare betalar 1 500 norska kronor per dygn. Resten av utgifterna betalas av staten.

Under karantänen får man inte arbeta och barn får inte gå i skola eller på dagis. Man får inte heller resa med kollektivtrafik. Däremot får man röra sig utanför hotellet så länge man undviker kontakt med andra människor.

Man ska ges möjlighet till ett coronatest på karantänhotellet, men får inte bryta karantänen även om man skulle testa negativt.

Källa: Norges regering

De slipper karantän helt

Majoriteten av alla som reser in till Norge från ett rött land måste sitta i tio dagars karantän, antingen på hotell eller i sitt hem. Men det finns tre undantag, personer som inte behöver sitta i karantän alls:

– Personer som kan dokumentera att de under de senaste sex månaderna har genomgått en covid-19-infektion.

– Personer som reser till Norge för att genomföra avtalat eller fast besök mellan föräldrar och barn. Detsamma gäller för dem som återvänder till Norge efter att ha genomfört ett besök med föräldrar eller barn i utlandet.

– Personer som norska statliga myndigheter har bjudit in av utrikespolitiskt viktiga anledningar.

Källa: Norges regering