Ekonomer: Så djup blir coronakrisen

Coronavirusets framfart riskerar att utlösa en djup ekonomisk kris. Medan smittan sprider sig rycker lågkonjunkturen allt närmre. Så här tänker några av Sveriges tyngsta ekonomer om det som väntar.

Telegram från TT / Omni
20 mars 2020, 06.05

Börserna rasar och varslen avlöser varandra. I rese- och besöksnäringen ser det just nu nattsvart ut. Företag försöker hitta en livlina när människor håller sig hemma. Kultur- och sportevenemang tvingas ställa in och industriföretag pausar produktionen. Samtidigt presenterar finansministrar och centralbanker runtom i världen krispaket efter krispaket.

Hur kommer ekonomin påverkas i stort och hur oroliga ska vi vara? TT har pratat med fem ekonomer som ger sin syn på coronakrisen.

Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi, forskare vid IFN:

Det är ett klart understatement att säga att det ekonomiska läget inte ser bra ut just nu, enligt Lars Calmfors. De krisåtgärder som regeringen hittills presenterat är bra men långt ifrån tillräckliga, anser han.

– Med en lång tids nedstängning av stora delar av ekonomin kommer både BNP och sysselsättning att falla kraftigt.

– Att det blir en djup nedgång i ekonomin verkar tydligt. Sedan är det svårt att säga hur långvarig och hur djup den blir. Det beror inte minst på vilka strategier som väljs för att hantera smittspridningen.

Han tror att man kan komma till en punkt där man tvingas stå inför mycket svåra avvägningar, där smittspridningen får vägas mot ekonomin.

Den svenska staten har en bra ekonomisk utgångspunkt med tanke på den förhållandevis låga statsskulden.

– Man ska vara mycket mer orolig för ekonomin i länder som Italien med väldigt stor statsskuld. Stora ekonomiska nedgångar i länder som har mindre finanspolitiska muskler än vi kan slå hårt mot oss också.

Calmfors bedömer i dagsläget att det mest troliga förloppet är en djup nedgång i ekonomin i år.

– Förhoppningsvis under första halvåret men den kan mycket väl skjuta över på det andra halvåret också. Det är min gissning nummer ett, men den är förstås ytterligt osäker.

Lars Calmfors tror att det kan krävas okonventionella metoder för att få ekonomin på fötter.

Annika Winsth, chefsekonom på Nordea:

– Det jag ser i finansvärlden och företagsvärlden nu är mycket obehagligt. Att stänga ner länder som vi gör kommer att få förödande ekonomiska konsekvenser om vi fortsätter, säger Annika Winsth.

Det är viktigt att centralbanker och finansministrar visar att de finns där och agerar, men det handlar om konstgjord andning, enligt Winsth. Om krisen blir långvarig hjälper varken finans- eller penningpolitik.

– Man kan hålla systemet under armarna en tid, men inte någon längre tid. Någonstans tror jag att vi kommer att behöva fråga oss – är det verkligen rätt väg att gå, att stänga ned som vi gör. Konsekvenserna blir så extremt stora. Det måste på något sätt vägas mot vad vi vinner vi på att skjuta på sjukdomsförloppet. Jag tror tyvärr inte att politikerna är mogna att föra den diskussionen ännu, men den är central.

Om utvecklingen fortsätter i den takt den nu gör och vi fortsätter att stänga övergår krisen i depression så småningom, befarar hon.

– Det finns en risk att vi ser tillbaka på det här och frågar oss hur vi kunde fatta så drastiska beslut. Det handlar om jobben, företag och människors livsverk som försvinner. Kanske är det klokare att lägga alla pengar på vården nu. Ta befintliga lokaler i anspråk och göra tillfälliga vårdinrättningar och samtidigt låta friska människor gå till jobbet och leva mer eller mindre som vanligt.

Harry Flam, professor emeritus i internationell ekonomi, ordförande i Finanspolitiska rådet:

– Hur det går med ekonomin är skrivet i stjärnorna. Ju längre tid det tar, desto fler företag får problem och desto större blir arbetslösheten. Det i sig riskerar att utlösa en lågkonjunktur, säger Harry Flam.

Hur det gick efter finanskrisen 2008 tror han kan ge en viss vägledning kring hur det kan gå nu också. I relation till andra länder var Sverige även då relativt väl rustat och fick en ganska snabb återhämtning. För länder med en större statsskuld och sårbara banksystem blev det värre.

– Blir det långvarigt får vi liknande effekter på ekonomin och lågkonjunktur som efter finanskrisen.

– Blir det kortvarigt och om det inte belastar det finansiella systemet särskilt mycket, då kommer ekonomierna, inte bara i Sverige, utan i hela Europa studsa tillbaka ganska snabbt.

Urban Hansson Brusewitz, generaldirektör Konjunkturinstitutet (KI):

– Vi flaggar för att ekonomin dag för dag ser allt värre ut och det kan inte uteslutas att vi går mot en synnerligen djup lågkonjunktur även om vi inte är där ännu, säger Urban Hansson Brusewitz.

Han konstaterar att KI:s nästa prognos, som kommer den 1 april, den här gången kommer att bygga på ett extra stort mått av antaganden.

– Riktningen går mot att vi i Sverige, i stället för att ha en positiv tillväxt på omkring en procent per år som vi har tänkt tidigare, sannolikt får en negativ tillväxt på helåret.

Arbetslösheten bedömer han kan närma sig åtta procent, i stället för dagens drygt sju procent.

KI räknar med att det kommer fler krispaket från regeringen, men hur stora de blir är svårt att förutse. De största osäkerhetsmomenten är dock mer direkt relaterade till smittspridningen och åtgärderna som görs för att minska den.

– Dels handlar det om hur mycket smittspridning vi kommer att ha i Sverige och därmed sjukskrivningar, vabbande och frånvaro av det skälet. Men också sådant som skolstängningar.

Sedan är det de mer direkta effekterna i exempelvis tjänstesektorerna till följd av att människor håller sig hemma och konsumerar mindre.

Han håller med finansminister Magdalena Andersson (S) som sagt att det inte i dagsläget är nödvändigt med stimulanser direkt riktade till hushållen.

– Men en större försiktighet hos hushållen kan vi ändå räkna med och, allt annat lika, en svagare konsumtionsutveckling, säger Urban Hansson Brusewitz.

Magus Henrekson, professor och vd för Institutet för Näringslivsforskning (IFN):

– Om det här skulle hålla på några månader är 600 000 jobb borta och då är vi inne i en lika djup kris som på 1990-talet och då står staten där med socialbidrag, a-kassa och fallissemang på huslån och då följer bostadspriserna med nedåt. Då blir det väldiga problem.

– Om vi utgår från att det här handlar om några månader måste man se till att stödet går fram dit där det behövs, säger Henrekson och menar att de stödåtgärder som presenterats hittills inte träffar många av de företag som skulle behöva dem bäst.

– I dag är vi i det konstiga läget att människor som har fasta jobb ska nästan hållas skadelösa medan de allt fler som är timanställda eller jobbar på uppdrag får ingenting, det måste man också beakta.