Ekström skickar Pisaresultat på granskning

Svenska elever gjorde bättre ifrån sig i den internationella kunskapsmätningen Pisa 2018 än i mätningen 2015.

Men bakom förbättringen ligger tveksamma urvalsmetoder, skriver Expressen. Uppgifterna får till följd att utbildningsminister Anna Ekström (S) låter OECD granska de svenska resultaten igen.

Telegram från TT / Omni
03 juni 2020, 09.26

– Jag har bett OECD att granska Sveriges resultat ytterligare en gång för att verkligen säkerställa att vi kan dra rätt slutsatser utifrån Pisa, säger Anna Ekström till TT.

I december i fjol kom Pisaresultaten från 2018 som en tidig julklapp. De svenska eleverna fick nämligen högre poäng i alla tre ämnen – läsförståelse, matematik och naturvetenskap – jämfört med 2015. Sverige placerade sig därmed genomgående över OECD-snittet.

Men ganska direkt uppstod en diskussion om resultaten verkligen gav en rättvis bild av kunskapsläget i svensk skola, eller om den var förskönad. Andelen elever som exkluderats i den svenska Pisaomgången var nämligen 11 procent, den högsta andelen av alla deltagande länder.

Ett godtagbart skäl för exkludering är bristande språkkunskaper – därför att man fått mindre än ett års undervisning i det nya landets språk – och Skolverket förklarade den höga andelen med att Sverige hade haft ovanligt många nyanlända elever. Skolverket påpekade också att OECD givit okej för den höga andelen, trots att gränsen för exkluderade är satt vid 5 procent.

"En björntjänst"

Nu har diskussionen väckts igen, då Expressen belyst frågan. Tidningen skriver att Skolverkets egen statistik visar att svenska skolor plockat bort en större andel elever med bristande kunskaper i svenska än vad det fanns nyanlända 15-åringar i svensk skola vid provtillfället. Vidare har Skolverket gjort felberäkningar i sitt försök att kartlägga problemets omfattning. Enligt artikeln kan det vara så att även elever som är födda i Sverige eller gått i svensk skola i mer än ett år exkluderats på grund av bristande språkkunskaper, alternativt att sådana elever ingått i den relativt stora gruppen "bortfall".

Såväl Liberalerna som Moderaterna reagerade direkt och kräver att Skolverkets generaldirektör och utbildningsminister Anna Ekström (S) kallas till utbildningsutskottet.

– Självklart måste utbildningsministern och Skolverket förtydliga hur underlaget arbetats fram och om det påverkar de slutsatser som regeringen dragit av den senaste Pisamätningen, säger Liberalernas skolpolitiske talesperson Roger Haddad.

– Vi har stora bekymmer med att det är så många elever som går ut utan godkända betyg. Vi behöver diskutera vad vi ska göra åt det, och då gör vi oss en björntjänst om vi gömmer undan resultaten, säger Moderaternas skolpolitiska talesperson Kristina Axén Olin.

"Riktigt säkra sidan"

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson säger sig dock vara trygg med att Skolverket gjort rätt.

– De människor som kan detta bäst finns på Skolverket och jag är trygg med att de gjort det de ska och gjort det rätt och riktigt, säger han till TT.

Ändå skulle han välkomna en extern granskning:

– Det jag kan tycka i dagsläget är att det är viktigt att få bekräftat att Skolverket inte gjort något fel. Vi ser inget behov av att gå igenom våra resultat en gång till, men eftersom det finns ett ifrågasättande kan det finnas anledning att en annan aktör tittar på Skolverkets hantering. Det har jag verkligen inget emot.

Och så blir det alltså, när huvudansvariga OECD tar sig an det svenska materialet. Anna Ekström säger att OECD redan accepterat hennes förfrågan, men att hennes utgångspunkt givetvis är att statistiken är korrekt.

– Eftersom det kommit frågetecken och eftersom det är så viktigt att regeringen och riksdagspartierna kan lita på Pisaundersökningen har jag tagit initiativ till att OECD granskar både resultat, urval och statistik ytterligare en gång – för att vara på den riktigt säkra sidan, säger Ekström.

Fakta: De svenska Pisaresultaten

Sveriges resultat i Pisa de tre senaste omgångarna. Resultaten sjönk gradvis omgångarna dessförinnan med 2012 års resultat som det sämsta hittills.

Förbättringen därefter har inte tagit Sverige tillbaka till nivåerna år 2000 och 2003.

OECD-genomsnittet för respektive ämne sattes inledningsvis till 500 poäng. Resultaten mäts sedan på samma skala och enskilda länders resultat kan jämföras över tid.

Fakta: Detta är Pisa

Pisa (Programme for International Student Assessment) är en internationell studie som mäter 15-åringars förmågor i läsning, matematik och naturvetenskap. Den genomförs vart tredje år, och resultaten presenteras med ett års fördröjning.

Pisa drivs av den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Nationellt ansvarig är Skolverket. Sveriges kostnad för att delta i Pisa är cirka 14,4 miljoner kronor per treårscykel.

I Pisa 2018 deltog drygt 5 500 elever i Sverige, fördelade på 223 skolor. Den stora majoriteten av de svenska eleverna, 96 procent, gick i årskurs 9 när de skrev proven. Eftersom det alltid är 15-åringar som testas är det årskullen född 2002 som svarade i Pisa 2018.

Totalt har cirka 600 000 elever i 79 länder eller regioner svarat på frågorna i Pisa. Elevgruppen representerar hela 32 miljoner elever.

Källor: OECD och Skolverket