Etablissemanget mot seger i Kirgizistan

Partier som står nära Kirgizistans pro-ryske president Sooronbaj Jeenbekov tog hem söndagens parlamentsval i det centralasiatiska bergslandet.

En dalande ekonomi och ständiga korruptionsanklagelser har kantat valrörelsen.

Telegram från TT-Reuters / Omni
04 okt. 2020, 02.54

När nästan alla röster var räknade hade Birimdik-partiet, som leds av presidentens bror, fått cirka 24 procent av rösterna. Ungefär lika många röster får Kirgizistan-partiet, som också tillhör det politiska etablissemanget. Ett tredje nationalistiskt parti får cirka nio procent och ytterligare ett med nationalistiskt inriktning, Butun (Enade Kirgizistan), ser ut att precis ha klarat parlamentets sjuprocentsspärr.

Men många kirgizer är trötta på makteliten – i en undersökning genomförd i augusti uppgav 15 procent att de lutade åt röstalternativet "emot alla".

– Det finns mindre och mindre demokrati. Oppositionen är praktiskt taget icke-existerande, sade den 50-årige universitetsläraren Nasyrbek Attokulov efter att han lagt sin röst i huvudstaden Bisjkek.

Den forna Sovjetrepubliken har en historia av politisk oro – de senaste 15 åren har två presidenter störtats i revolter och en tredje sitter i fängelse för korruption. Nya korruptionsanklagelser kommer regelbundet till ytan samtidigt som landet befinner sig i den värsta ekonomiska krisen på två decennier.

Jeenbekov har lovat att se till att valet blir transparent och rättvist. Den oberoende kirgiziska nyhetssajten Kloop rapporterar dock om misstänkta fall av röstköp, brott mot sekretess- och röstningsregler, samt tekniska problem som gjort att människor inte kunnat lägga sina röster. Enligt Kloop har även två journalister som bevakar valet angripits under valdagen.

Fakta: Kirgizistan

Kirgizistan är en av fem forna sovjetrepubliker i Centralasien och gränsar till Kina, Kazakstan, Tadzjikistan och Uzbekistan. Landet blev självständigt vid Sovjetunionens sönderfall 1991.

Landet är ungefär hälften så stort som Sverige och har drygt fem miljoner invånare. Huvudstad är Bisjkek med cirka 800 000 invånare.

Drygt två tredjedelar av invånarna är kirgizer, 15 procent är uzbeker och tio procent är ryssar. Invånarna bor huvudsakligen i tre områden: på slätten kring huvudstaden Bisjkek i nordväst, kring sjön Issyk-Kul i nordost och i Fergana-dalen i sydväst.

Ekonomin är beroende av inkomster från utvandrade kirgizer och guldgruvan i Kumtor, som står för tio procent av BNP.

Politiken präglas av motsättningar mellan klaner i den sydvästra och den norra landsändan. Spänningar mellan kirgizer och uzbeker i Ferganadalen kulminerade 2010 i våld som krävde hundratals dödsoffer och tvingade den auktoritäre presidenten Kurmanbek Bakijev på flykt.

Sedan dess har landet regerats av en rad flerpartikoalitioner dominerade av socialdemokrater och demokratin har gradvis stärkts. Utvecklingen bromsas dock av korruption och organiserad brottslighet.

Källor: Utrikespolitiska institutet/Landguiden