EU jublar över uppgörelse efter maratonmöte

Efter fyra dagars förhandlingar blev det till slut en uppgörelse om EU:s långtidsbudget och coronastöd.

– EU som helhet har nu en stor chans att komma starkare ut ur krisen, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Men kritik finns mot rättsstatslösning och klimatnedskärningar.

Telegram från TT / Omni
21 juli 2020, 05.35

Strax efter halv sex på tisdagsmorgonen kom det förlösande beskedet från EU:s maratontoppmöte i Bryssel. "Deal! (Uppgörelse)", löd det korta beskedet från EU:s permanente rådsordförande Charles Michel via Twitter.

Uppgörelsen innebär en långtidsbudget på cirka 1 075 miljarder euro för åren 2021-27. Det blir också ett gigantiskt coronastöd på 750 miljarder euro – 7,7 biljoner svenska kronor. Drygt hälften, 390 miljarder euro, delas ut i rena bidrag till hårt coviddrabbade länder och företag. Återstoden, 360 miljarder, erbjuds i lån. Pengarna ska gemensamt lånas upp av EU-kommissionen och betalas tillbaka lika gemensamt – men först till år 2058.

Fonden krymptes

Flera länder, som Sverige, Danmark, Österrike och Nederländerna, var helt emot att de lånade pengarna till stor del skulle fördelas som bidrag till drabbade länder utan krav på återbetalning. Bidragsfonden krymptes med 110 miljarder på grund av det.

– Det var inte enkelt, sade Tysklands förbundskansler Angela Merkel, efter uppgörelsen.

– Men vi har lyckats, det är en viktig signal att denna ganska säregna konstruktion (EU) med 27 medlemsländer ändå kan uträtta något gemensamt, sade Merkel som säger sig vara redo att börja förhandla med EU-parlamentet om samtycke till budget och coronastöd.

Nya intäkter?

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen tog också till stora ord i sin syn på budgeten.

– I dag har vi tagit ett historiskt steg som vi alla kan vara stolta över, sade von der Leyen på sin presskonferens.

Kommissionsordföranden betonade inte minst de nya egna intäkterna som budgeten tar upp: planerna på en plastskatt, en importavgift för varor från områden som inte har lika hårda klimatregler och en omsättningsavgift för nätjättar, med mera.

– De nya egna resurserna kommer att stärka EU även på lång sikt, sade von der Leyen, vars kommission nu uppmanas att lägga fram konkreta förslag om avgifterna.

För att verkligen införa dem krävs dock att förslagen också godkänns av EU:s ministerråd, vilket väntas bli ytterst svårt, med tanke på kritiska röster i många medlemsländer, däribland Sverige.

Urvattnat

Kritik hörs också mot de ordalydelser som till sist valdes när det gäller att kräva att länder måste uppfylla rättsstatsprinciper och grundläggande värderingar för att få ut allehanda budget- och coronamedel.

Men von der Leyen anser dock att de skrivningar som nu finns är absolut tillräckliga.

– Det är ett väldigt starkt åtagande till rättsstatsprinciperna, säger kommissionsordföranden.

Även miljörörelsen är kritisk mot beslutet att minska ner den stora omställningsfonden för EU:s mest nedsmutsade områden, från 37,5 till 17,5 miljarder euro.

Fakta: Uppgörelsen i Bryssel

Här är några av de viktigaste delarna i EU-toppmötets uppgörelse i Bryssel:

Coronastödet landar på 750 miljarder euro, varav 390 i bidrag och 360 i lån. Merparten ligger i en fond som kallas RRF – faciliteten för återhämtning och motståndskraft – bestående av 312,5 miljarder i bidrag och 360 miljarder i lån.

Flera av de EU-fonder som skulle fått extrapengar ur coronastödet har minskats rejält, däribland den klimatomställningsfond som nu får nöja sig med grundbiten på 7,5 miljarder euro från långtidsbudgeten samt ett coronatillägg på 10 miljarder – i stället för 30 miljarder. För att få klimatpengar behöver man heller inte längre lova att vara nationellt klimatneutral år 2050.

Pengarna till stödet ska tas fram genom att EU-kommissionen tar upp lån som medlemsländerna gemensamt går i borgen för. Lånen ska sedan betalas tillbaka gemensamt av EU fram till år 2058.

Långtidsbudgeten för år 2021–27 ligger på totalt 1 074,4 miljarder euro. De största delarna utgörs som vanligt av regionalstödet och jordbrukspolitiken, som vardera får ungefär en tredjedel av medlen.

EU-kommissionen ges i uppdrag att ta fram ett system för hur budgeten och coronastödet ska skyddas från missbruk, inklusive när det gäller grundläggande värderingar och rättsstatsprinciper.

På inkomstsidan föreslås en rad nya EU-intäkter, i form av bland annat en plastskatt och en omsättningsavgift för nätjättar. Än så länge rör det sig dock bara om förslag. Eftersom många länder är starkt kritiska är det högst osäkert om något av dem blir verklighet.

Intäkten från tullavgifter ändras samtidigt så att medlemsländerna får behålla 25 procent av de avgifter som tas ut, i stället för 20 procent.

Fem länder ges rabatter på sina medlemsavgifter: Tyskland får 3 671 miljoner euro om året, Nederländerna får 1 921, Sverige 1 069, Österrike 565 och Danmark 377 miljoner.

Källa: Europeiska rådet