Foto: AP/TT

Exportkreditnämnden backar – gör ny Belarus-analys

Exportkreditnämnden var positiv till en eventuell miljardaffär med Belarus. Samtidigt pågick blodiga demonstrationer i landet.

Nu är projektet pausat och myndigheten har beslutat om en "förnyad analys".

Telegram från TT / Omni
04 maj 2021, 17.24

Utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S) och Exportkreditnämndens (EKN) generaldirektör Anna-Karin Jatko deltog på tisdagen i ett möte med riksdagens näringsutskott.

Där frågades de ut om beslutet i EKN:s styrelse den 26 augusti förra året om att erbjuda så kallade villkorade garantiofferter för exportaffärer av gasturbiner mellan Siemens i Finspång och två statliga energibolag i Belarus. Experter menar att affärer med statliga bolag i Belarus i förlängningen kan leda till ökade kränkningar av mänskliga rättigheter i landet, vilket TV4:s Kalla Fakta rapporterat om.

"Ny information"

Samtidigt som beslutet fattades slog regimens polis ned protester mot det nyss genomförda presidentvalet. Människor, politiker och oliktänkande fängslades och vittnesmål gjorde gällande att tortyr förekom i fängelserna.

Sverige hade då också fryst allt bistånd till statliga aktörer i Belarus och EU införde senare ekonomiska sanktioner mot president Aleksandr Lukasjenkos regim. Statsminister Stefan Löfven (S) talade om att Sverige varit drivande inom EU för att få till riktade sanktioner mot landet.

Den villkorade garantiofferten låg på två miljarder kronor.

EKN har nu bett bankerna att inte inleda låneutbetalningarna, och på mötet i riksdagens näringsutskott framkom att myndigheten i mars påbörjade en "förnyad analys" av möjligheten att genomföra affären.

– Vi har sett utvecklingen och situationen i landet och fått ny information om de bolag som skulle kunna bli aktuella som låntagare, och då känner vi väldigt tydligt att vi behöver göra en ny analys av det här projektet, säger Anna-Karin Jatko till TT.

"Hade inte insikten"

Informationen som nu kommit till EKN:s kännedom är detaljerad och handlar om brott mot mänskliga rättigheter, som inskränkningar av fria fackföreningar och trakasserier av arbetare. Detta var ingenting styrelsen hade kännedom om i augusti, hävdar Jatko.

– Då hade vi inte insikten om hur den sittande regimen skulle slå ned på de folkliga protesterna och hur det skulle påverka möjligheten att uppfylla villkoren. Vi bedömde där och då att omfattande villkor var ett sätt att hantera de risker som fanns.

Villkoren omfattar bland annat olika krav på mänskliga rättigheter, arbetsmiljö och klagomålsmekanismer, enligt generaldirektören.

TT: Men förstår du att beslutet ni tog väcker reaktioner?

– Jag har stor förståelse för att det finns synpunkter, men jag vill vara tydlig med att EKN inte har ställt ut några garantier utan att det handlar om offerter med starka villkor för att säkra mänskliga rättigheter.

Det finns heller ingenting här och nu som gör gällande att situationen i Belarus kommer att förändras i närtid, enligt generaldirektören.

"Höga förväntningar

Regeringen står för styrningen av EKN. Utrikeshandelsminister Anna Hallberg vill inte kommentera det enskilda fallet utan framhåller att Sverige ska kunna göra affärer även med länder som inte är utvecklade demokratier. Men utvecklingen i Belarus oroar, säger hon.

– EKN ska verkligen undersöka och analysera allt som handlar om miljö, människor och mänskliga rättigheter innan de går in i en affär. Jag har väldigt höga förväntningar på Exportkreditnämnden, säger Hallberg.

Hon tycker att regeringen har varit tillräckligt tydlig i sin styrning av EKN och att rimliga krav ställs. Hallberg framhåller också att myndigheten kontinuerligt gör affärer i länder som är svåra och riskfyllda eftersom det kan gynna befolkningen och ha en positiv effekt.

– I en sådan utmanande situation som är så förfärande som efter valet i Belarus så är det extra viktigt att vår myndighet kan säkerställa att just den här konkreta affären inte leder i fel riktning vad gäller utvecklingen av mänskliga rättigheter.

Moderaternas Lars Hjälmered, ordförande i näringsutskottet, är inte imponerad av regeringens agerande. Han vill att EKN ska få ett tydligare uppdrag att analysera säkerhetspolitiska konsekvenser när affärer görs.

– Belarus ligger på ett kort avstånd från svenska ostkusten och har en direkt påverkan svensk utrikes- och säkerhetspolitik. De här gasturbinerna och kärnkraftverket ligger på gränsen mot Litauen och Polen. Det är bara en kort flygresa från Stockholm.

– Det här visar att vi borde överväga att ställa den typen av krav. Det är jättemärkligt att handelsministern inte ens är beredd att titta på detta, säger Hjälmered.

Han är också kritisk till att EKN inte kommer att offentliggöra sin nya analys utan endast beslutet. Han förväntar sig mer öppenhet från myndigheten. Den nya analysen ska vara klar i slutet av maj.

Rättad: I en tidigare version fanns en felaktig tidsangivelse i inledningen av texten.