Foto: Frank Augstein

"Extremt olycklig och farlig situation"

Nej, någon ny folkomröstning om brexit är inte trolig, enligt experterna, trots att den brittiska premiärministern Theresa May öppnat för det.

Flera bedömare oroas av det låsta läget i brittisk politik.

– Ingen av sidorna kan i dag acceptera något annat än sina första argument, säger statsvetaren Nicholas Aylott.

Telegram från TT / Omni
22 maj 2019, 12.45

I måndags öppnade Theresa May för en eventuell andra folkomröstning om brexit, då hon presenterade sitt fjärde och senast reviderade förslag till brexitplan. Parlamentet ska få besluta om huruvida britterna ska rösta om brexit igen.

Men det är inte troligt att någon sådan blir av. Öppningen är bara lite socker på skeden för att parlamentet ska godkänna utträdesplanen, enligt Nicholas Aylott, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola och expert på brittisk politik.

Förhalning av brexit

– Det är en förseningstaktik, och den är långt ifrån logisk. Först ska alltså britterna enligt förslaget tacka ja till utträdesavtalet, och sedan ska en ny folkomröstnings hållas.

– Det är bara en ny paketering, säger Nicholas Aylott.

Morten Lund, analytiker på Nordea och specialiserad på brexit, ger inte heller mycket för Mays folkomröstningstankar.

– Nej, någon andra folkomröstning har inte kommit närmare nu.

Ekonomin påverkas

Brexit-röran kommer att fortsätta tror de båda, och den påverkar både brittisk, europeisk och svensk ekonomi, enligt Morten Lund.

– Brittisk ekonomi har gått hyggligt under första kvartalet, men det beror nog framför allt på lageruppbyggnad, och det kommer nog fortsätta under andra och tredje kvartalet. Den brittiska ekonomin skulle ha gått bättre utan den osäkerhet som detta med brexit innebär. För svensk ekonomi påverkar också osäkerheten runt brexit mycket, Sveriges ekonomi är det näst mest exponerade i Norden gentemot Storbritannien.

Både han och Nicholas Aylott tror att Theresa May är inne på sina sista dagar som premiärminister. Om inte förr så avgår hon nog i början av juni, när utträdesförslaget troligen kommer att röstas ned för fjärde gången, spår de.

Kanske kan det bli ett nyval, spekulerar Morten Lund, men ännu troligare är att det blir en inre ledarprocess i det konservativa partiet och en mer hårdför brexitförespråkare, som kanske Boris Johnson, tar vid efter Theresa May.

– De flesta tror nog att det blir Boris Johnson, han har mest stöd i partiet, säger också Nicholas Aylott.

Limbo-läget fortsätter

Nu kommer limbo-läget att fortsätta, tror de båda. Alla falanger i brexit-frågan kommer att bli än mer fastlåsta i sitt, konstaterar Nicholas Aylott uppgivet.

– Den bästa gissningen nu är att det inte blir någon brexit, utan i stället en lång period av osäkerhet. Det blir ett limbo-läge, en förlamning.

Han är oroad över läget i Storbritannien.

– Det här är en extremt olycklig och farlig situation. Det blir en radikalisering. Ingen av sidorna kan i dag acceptera något annat än sina första argument, säger Nicholas Aylott.

Fakta: Brexitprocessen

Storbritanniens regering och övriga EU enades i november 2018 om ett brittiskt utträdesavtal, kombinerat med en politisk deklaration om en framtida relation. Premiärminister Theresa May har dock inte lyckats få stöd för avtalet av det brittiska parlamentet. En första omröstning i januari förlorades med 230 rösters marginal, en andra i början av mars med 149 röster och en tredje i slutet av mars med 58 röster.

I stället för att lämna EU som planerat den 29 mars sköts därför utträdet upp. För närvarande gäller en förlängning till den 31 oktober, även om övriga EU har accepterat att ett utträde kan ske tidigare, så fort ett brittiskt godkännande kan ges.

I förslaget som Theresa May presenterat inför den fjärde omröstningen i juni finns en skrivning om att parlamentet ska besluta om huruvida Storbritannien ska folkomrösta om brexit igen.