Finansministern ser nyliberalismens död

Pandemin blir den sista sucken för den nyliberala kapitalismen, tror finansministern. Nu efterfrågas mer satsningar på det gemensamma.

Och det ska betalas med högre kapitalskatter, säger Magdalena Andersson (S) i en julintervju.

Telegram från TT / Omni
20 December 2020, 02.27

Pandemin blir den sista sucken för den nyliberala kapitalismen, tror finansministern. Nu efterfrågas mer satsningar på det gemensamma.

Och det ska betalas med högre kapitalskatter, säger Magdalena Andersson (S) i en julintervju.

Det är inte val ännu, men det märks att det närmar sig. Det är bara en ordinarie budget till som ska läggas ihop med samarbetspartierna Centern och Liberalerna, budgetar som hittills har präglats mycket av sänkta skatter och inte särskilt utmärkande socialdemokratisk politik. Nu tar finansminister Magdalena Andersson ut svängarna mer än tidigare, det är dags att positionerna sig tydligare.

Inte svar på problemen

Hon anser att finanskrisen för drygt tio år sedan var första steget till att de gamla högertankarna, nyliberalism à la Thatcher och Reagan, tappade fart.

– Den här pandemin kan bli sista sucken för de idéströmningarna. Det är inte avregleringar, privatiseringar och ökade klyftor som är svaret på de problem som samhället står inför, säger Magdalena Andersson.

Efter svidande kritik mot hur regeringen skött coronakrisen går finansministern på offensiven.

– Och det är inte heller det som coronakommissionen pekar på. Det var inte för lite privatiseringar på äldreboenden. Jag tror mycket väl att slutsatserna av 2020 kan bli dödsstöten mot den nyliberala eran.

Kollektiva lösningar

Hon tror och hoppas därför att mer socialdemokratisk politik kommer att efterfrågas. Klimatpolitik och att stoppa gängkriminalitet kommer att innebära mer av kollektiva lösningar, och att det är det som kommer att efterfrågas.

– Det är mer styrning och mer politik som behövs, och det är det som behövs för att minska klyftorna.

Hon ser framför sig mer satsningar på klimatet, mer resurser till polisen, mer pengar till äldrevården när fler blir äldre och en bättre skola.

Knappast gratis.

– Då behöver inkomsterna också öka, och vi har internationellt en väldigt låg kapitalbeskattning. Den lägst hängande frukten är 3:12-reglerna (särskild beskattning av fåmansföretagare), som innebär att de som har de allra högsta inkomsterna får bidra lite mer, säger Andersson.

Rekord på många håll

Under coronaåret 2020 pekar mycket på att klyftorna har ökat ytterligare. Aktiekurserna är på rekordnivåer, bostadspriserna likaså, medan arbetslösheten har skenat och lönerna närmast legat stilla.

– Men det är för tidigt att säga säkert. Det finns även företagare med höga inkomster som fått se sina inkomster falla, säger Andersson.

Fast över tid har de ekonomiska skillnaderna ökat, såväl i Sverige som i många andra länder, det visar forskningen tydligt. Så oavsett det faktiska utfallet av 2020: att minska klyftorna står fortsatt högt på finansministerns önskelista.

Det görs dels med att få fler i jobb, dels ökade satsningar på välfärden som gynnar de sämst ställda mest.

– Jobb åt alla men så behövs det också en ökad progressivitet i skattesystemet och de som har stora kapitalinkomster behöver bidra mer.

Höger drar åt vänster

Det kanske inte nödvändigtvis är så att Socialdemokraterna får fler röster på vad hon tror är en vänstersväng i politiken som väntar, men högerpartierna kommer att dras åt det hållet, något Magdalena Andersson ser på många andra håll i världen.

2020 blev ett hektiskt år för finansministern med ständiga extra krisbudgetar. Högt på julklappslistan står därför:

– Inga jobbsamtal på julafton.

Ekonomins coronaår

Stockholmsbörsen: plus 12 procent sedan årsskiftet (avläst efter stängning den 18 december), och börsen slog nytt rekord så sent som för några veckor sedan.

Bostadspriser senaste året: plus sju procent på bostadsrätter, plus elva procent för villor, rekordhöga nivåer.

Arbetslöshet: 87 000 fler på ett år. I slutet av november var 450 000 inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen.

BNP: -2,8 procent 2020 (prognos, Konjunkturinstitutet)