Fler vill ha hyresstopp för företag

Allt fler ropar på ett hyresstopp för småföretag – en drastisk åtgärd i en dramatisk tid. Men hellre det än den företagsslakt som pågår, anser förespråkarna.

Telegram från TT / Omni
02 april 2020, 20.40

Rune Andersson, styrelseordförande i Mellby Gård, med ägande i en mängd bolag i spridda branscher, vill att staten inför ett så kallat moratorium för hyror. Det innebär att fastighetsägarna under coronakrisen fryser hyreskostnader för exempelvis butiker och andra mindre företag.

– Där måste det till en dramatisk förändring. Hyrorna är satta efter omsättningsnivåerna före krisen. Där behöver man jobba ihop på något sätt – fastighetsägarna, hyresgästerna, staten och bankerna i bakgrunden – för att hitta en rimlig lösning, säger Rune Andersson till TT.

Enligt honom skulle det ge företagen lite "rådrum" för att hantera den snabbt skenande krisen.

Flyttar problemen

Också finansmannen Lage Jonason har tidigare föreslagit att till exempel hyror ska frysas med hjälp av ett moratorium nu under coronakrisen, för att framför allt små företag ska få nödhjälp.

– Jag tycker att hyrorna ska pausas. De som har fastigheter får inte betalt. Det innebär att problemen flyttas från de små företagen till de lite större. Men där är de eventuella förlusterna lättare att hantera. De kan till exempel få lån via bankerna som fått Riksbankspengar.

Riksbankchefen Stefan Ingves idé var att underlätta för bankerna att låna ut pengar, men problemet har aldrig varit att bankerna saknat pengar, förklarar han.

– Bankerna måste låna ut pengar enligt regler om kreditvärdighet, och då fungerar det inte för småföretagen. Sedan 90-talskraschen har kreditgivningen stramats upp, och bankerna får inte chansa, säger Lage Jonason.

Krigslag från 1940

Sedan andra världskriget finns en moratorielag, som innebär att skulder kan frysas om det råder krig eller krigsliknande tillstånd. Syftet är att underlätta om betalningssystemet brakar ihop, berättar Jakob Heidbrink, docent i civilrätt och lektor vid handelshögskolan i Göteborg.

Lagen är inte tillämplig på coronaviruset, även om vi tycker att vi för ett veritabelt krig mot de små otäcka partiklarna, men en liknande lag skulle kunna tas fram för viruskrisen, förklarar han.

– Moratorium är latin och kommer från morare, som betyder dämpa eller dröja. Det innebär att skulder skjuts upp, säger han.

Moratorium kan göras på två sätt, förklarar Heidbrink:

– Dels genom att inga skulder förfaller under en period, dels genom att inga skulder kan drivas in under en tid. Men problemet är att förlusterna aldrig försvinner. De läggs bara på andra parter.

Ingripande i äganderätten

Att införa ett moratorium för skulder är en långtgående åtgärd rent juridiskt, konstaterar Heidbrink.

– Skulder uppstår genom avtal mellan parter, och detta är att ingripa i avtalen, och därigenom i äganderätten. Det beror på hur allvarlig man bedömer att krisen är.

Men om exempelvis hyrorna frystes skulle en stor mängd små aktörer få lättnader, på bekostnad av något färre, men större företag.

– Jag är inte helt kritiskt inställd. Som jag ser det skulle det gå att införa en sådan lag.

– Men det är ett helt gäng frågor som man måste tänka igenom, och som kanske gör att man väljer att låta bli. Ska till exempel skulderna efterskänkas eller bara skjutas upp? Problemet med förlusten försvinner inte, frågan är bara vilka fickor den ska tas ifrån, säger Jakob Heidbrink.

Fakta: Frysta skulder

Moratorium innebär här att skulder fryses. Sverige har en moratorielag sedan 1940, men den är avsedd att tillämpas under krig och krigsliknande tillstånd.

Lagen, som alltså trädde i kraft under andra världskriget, är en så kallad fullmaktslag eller beredskapslag. Det ger regeringen möjlighet att handla snabbt utan föregående riksdagsbeslut, om det exempelvis skulle vara omöjligt för riksdagsledamöterna att sammanträda.

Källa: Jakob Heidbrink, Göteborgs universitet