Foto: Henrik Montgomery/TT

Förändrat pensionssystem får kritik

Utbudet på premiepensionens fondtorg väntas minska kraftigt, från dagens runt 500 till 150–200 fonder, när en ny myndighet ska få uppdraget att besluta om vilka fonder som blir valbara.

– Man begränsar valfriheten, säger Fredrik Nordström, vd på Fondbolagens förening, som ser stora problem med regeringens utredning.

Telegram från TT / Omni
04 nov. 2019, 10.03

Efter flera skandaler med bolag som misstänks ha berikat sig på pensionsspararnas bekostnad måste premiepensionssystemet bli bättre och tryggare, enligt den blocköverskridande pensionsgruppen.

Målet ska uppnås bland annat genom införandet av en ny statlig upphandlande myndighet som ska välja ut de fonder som ska få finnas på premiepensionssystemets fondtorg, och kunna välja bort de fonder som kan antas ge dålig avkastning för pensionsspararna.

– Antalet fonder kommer därmed att minska, säger utredaren Mikael Westberg i samband med att han överlämnar utredningen om hur det nya fondtorget ska se ut.

Omtvistad valfrihet

Premiepensionens fondtorg bör också utformas så att valen för spararna blir enklare, föreslår Mikael Westberg. Systemet ska grunda sig på att det förvalda fondalternativet (AP7 Såfa) är utgångspunkt för de allra flesta.

– Det handlar om att underlätta valen, säger Mikael Westberg.

Den nya myndigheten inrättas genom att den Sjunde AP-fonden, som i dag förvaltar förvalsalternativet, får ytterligare uppgifter.

Valfrihet har varit ett av ledorden sedan pensionsöverenskommelsen slöts 2017. Men där levererar inte utredningen någon trygghet, anser Fredrik Nordström på Fondbolagens förening.

– Det blir ett system där man tvångsmässigt kommer att flytta fondsparare från fonder de har valt till nya som tjänstemännen handlar upp. Det tycker vi är ett stort problem, säger han.

I pensionsgruppen, där samtliga riksdagspartier utom Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet ingår, är man överens om att utredningen är vägen framåt för att säkerställa kvaliteten och tryggheten i premiepensionssystemet, enligt socialförsäkringsministern Ardalan Shekarabi (S).

– Partierna är redan överens om att det här är lösningen på de stora problem och missförhållanden vi har haft inom premiepensionen. Det här är en färdplan för hur det här ska genomföras, säger han.

"Statens ansvar"

Han lyfter vikten av ökad statlig kontroll för att garantera ett tryggt system och anser att valfriheten fortfarande kan anses långtgående för individen.

– Staten måste ta sitt ansvar och då måste vi ha ett urvalsförfarande som säkerställer att det inte kommer in några oseriösa aktörer, säger Ardalan Shekarabi.

För ett år sedan infördes striktare regler som redan reducerat utbudet på fondtorget. Från ett system som var relativt öppet och oreglerat ställs nu höga krav på de fondbolag som vill ha sina fonder i systemet. Fredrik Nordström är positiv till den förändringen men anser att regeringen nu går för fort fram.

– Man bör utvärdera om det finns behov av ytterligare åtgärder innan man slänger sig huvudstupa och inför ett upphandlat fondtorg som medför en massa nya problem, säger han.

Han hade hellre sett att utredningens fokus hade legat på att stötta spararna med information och hjälpmedel för att kunna göra bra val.

Verksamheten i den nya myndigheten är tänkt att påbörjas i januari 2021. Upphandlingen av det nya fondtorget beräknas ta cirka två år.

Fakta: Förslag om nytt mål för premiepensionssystemet

Utredningen tar avstamp i överenskommelsen i den blocköverskridande pensionsgruppen från 2017.

Utredningen föreslår att målet för premiepensionssystemet ska vara:

1. Att under spartiden ge en avkastning som är tydligt högre än förändringen av inkomstindex men utan garantier för avkastningen.

2. Att under utbetalningstiden leverera en premiepension med låg volatilitet, men beaktande av den återstående spartiden.

3. Ge rätt till valfrihet så att individer kan påverka risknivån och placeringsinriktningen i sin premiepension.