Foto: Erik Simander/TT

Forskare: För tidigt att prata om följsamhet

Forskare vid Göteborgs universitet har sedan pandemins början följt mediernas rapportering om krisen. Analysen är inte klar än så det är för tidigt att säga om professor Björn Olsens kritik om att medierna varit för okritiska och följsamma stämmer.

Telegram från TT / Omni
28 juli 2020, 19.17

Marina Ghersetti är en av forskarna på institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) på Göteborgs universitet som granskar hur myndigheter, medier och medborgare agerar och kommunicerar i samband med kriser. Just nu följer de rapporteringen om coronapandemin.

– Det är väldigt svårt att säga om medierna har varit för följsamma, säger hon.

I början av coronapandemin ökade svenskarnas förtroende för myndigheterna, medierna och politikerna. Det visar två omfattande enkäter som forskarna gjort.

Tyst i början

Än är inte analysen färdig och därför kan de inte säga om professor Björn Olsen, som i sitt Sommarprogram kritiserat svenska medier för att inte våga ifrågasätta den svenska strategin, har rätt eller inte. Däremot vet de hur mediernas krisrapportering brukar se ut.

– När en kris är akut så koncentrerar sig medierna på att informera om vad som händer och hur man ska bete sig om man är drabbad. Det handlar om att hjälpa människor att hantera situationen och i det läget är medierna ofta väldigt beroende av myndigheter eller experter som förväntas hantera krisen. I det läget är det inte heller så många experter som brukar vara kritiska, säger Marina Ghersetti.

I början av coronapandemin såg forskarna detta, då även oppositionspolitikerna var tysta tills pandemin nådde ett slags topp i april-maj.

– Man sitter stilla när man inte har koll på läget. Det har vi sett i andra kriser också. När man sedan fått grepp om situationen, vet hur man ska hantera den och börjar se ett rimligt slut då börjar kritiken komma i gång, säger hon.

Kritiken kommer dock sällan från medierna, utan från experter och politiker som medierna citerar.

– Det är sällan medierna initierar kritisk granskning, utan de plockar upp och hakar på den kritik som kommer från andra aktörer.

Inte välkomna

Marina Ghersettis forskargrupp har hittills genomfört två enkäter, där 18 000 personer bland annat fått svara på sitt förtroende för mediernas rapportering. Svarsfrekvensen är över 60 procent.

– Samma personer har fått svara på enkäten vid två tillfällen. Vi såg att förtroendet var starkt och ökade för politiker, myndigheter och medier mellan enkäterna. Det ska bli spännande och se om förtroende är lika starkt eller gått ner nu när vi kommer till september då ytterligare en enkät ska göras, säger hon.

Marina Ghersetti pekar på att en konsekvens av den svenska strategin märkts först nu i sommar, eftersom svenskarna inte är välkomna till flera länder och fått sina semesterplaner grusade.

– Det är en konsekvens som få hade räknat med i april-maj. Jag tror att sådana faktorer späder på eller nyanserar bilden av hur Sverige hanterat smittan. Plötsligt ser vi oss själv genom andras ögon.

Fakta: Kriskommunikation vid JMG

Kriskommunikation är ett av profilområdena inom forskningen vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMG, vid Göteborgs universitet.

JMG:s forskare har under snart tre decennier forskat kring hur myndigheter, medier och medborgare agerat och kommunicerat i samband med andra samhälleliga kriser, såsom fågel- och svininfluensan samt ebola.

Nu följer forskarna rapporteringen om det nya coronaviruset.

Källa: JMG – institutionen för journalistik, medier och kommunikation