Fredspristagaren: Kriget är helvetet

Kriget är själva sinnebilden av helvetet, säger fredspristagaren Abiy Ahmed, som stred i det långa krig han själv var med och satte punkt för.

Det sköra läget på Afrikas horn hotas nu av angelägna stormakter, enligt honom.

Telegram från TT / Omni
10 dec 2019, 14.41

– Krig är sinnebilden av helvetet för alla inblandade. Jag vet det, eftersom jag har varit där och återvänt, säger Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed i ett tal när han tar emot Nobels fredspris i Oslo rådhus.

– Jag har sett bröder döda bröder på slagfältet. Jag har sett äldre män, kvinnor och barn skaka av skräck när det regnat dödliga kulor och granater.

Abiy Ahmed stred i det öppna kriget mellan Etiopien och grannlandet Eritrea mellan 1998 och 2000. Han får fredspriset för att han var med och mäklade den formella fred som avslutade konflikten förra året.

"En gemensam fiende"

Abiy Ahmed hyllar Eritreas ledare Isaias Afwerki för dennes tillmötesgående inställning i fredsprocessen. Den auktoritäre Afwerki har styrt Eritrea sedan landet blev självständigt 1993.

– Vi förstod att våra länder inte är fiender, att vi i själva verket är offer för en gemensam fiende som heter fattigdom, säger Abiy Ahmed.

Det yttre hotet mot deras respektive länder, och grannländer, är i dag ett annat, fortsätter han:

– De globala militära stormakterna utökar sin militära närvaro i området. Terrorist- och extremistgrupper försöker också få fäste, säger han, utan att peka ut något enskilt land eller grupp.

Många grupper att ena

Vid sidan av försoningen med Eritrea har Etiopiens premiärminister genomfört omfattande reformer i hopp om att hans eget land ska hålla ihop. Politiska fångar har släppts, ett långvarigt undantagstillstånd har lyfts och journalister har inte slängts i fängelse. Abiy Ahmed säger att ett regelrätt, demokratiskt val kommer att hållas som planerat i maj nästa år.

Men när landet har öppnats upp har konfliktytorna mellan landets fler än 80 folkgrupper blivit större. Bara förra året dödades hundratals personer i etniskt motiverade våldsamheter och över två miljoner människor drevs på flykt.

I oktober dödades 86 personer i samband med stora protester som uppstod efter att en framstående aktivistledare sade att landets säkerhetsstyrkor hade en plan för att attackera honom.

Abiy Ahmed säger att människor som vill sprida hat och så split försöker förstöra samhället via sociala medier.

Vill att priset bidrar

Sedan en tid tillbaka har Eritrea på nytt stängt gränsen till Etiopien.

– För närvarande tycks detta arbete stå still, säger Berit Reiss-Andersen, som leder den norska Nobelkommittén, vänd till Abiy Ahmed.

– Det är Nobelkommitténs förhoppning att dina tidigare åstadkommanden, med ytterligare uppmuntran av detta fredspris, ska få parterna att implementera mer av fredsavtalen.

I samband med Norgebesöket och fredsprisceremonin har Abiy Ahmed valt att inte hålla några presskonferenser eller ta emot frågor från medier, vilket Nobelinstitutets ledare Olav Njølstad beskrivit som problematiskt. Den etiopiske premiärministerns stab har meddelat att hans "blygsamma läggning" inte går ihop med den offentlighet som följer med priset.

Rättad: I en tidigare version angavs en felaktig titel för Abiy Ahmed.

Fakta: Tio tidigare fredspristagare

Här är mottagarna av Nobels fredspris 2009-2018:

2018: Läkaren Denis Mukwege från Kongo-Kinshasa och yazidiska Nadia Murad från Irak.

2017: Internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen, Ican.

2016: Colombias president Juan Manuel Santos.

2015: Tunisiens nationella dialogkvartett.

2014: Barnrättsaktivisterna Malala Yousafzai från Pakistan och Kailash Satyarthi från Indien.

2013: Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW.

2012: Europeiska unionen, EU.

2011: Liberias president Ellen Johnson Sirleaf, liberianska fredsaktivisten Leymah Gbowee samt jemenitiska journalisten och aktivisten Tawakkul Karman.

2010: Kinesiske dissidenten Liu Xiaobo.

2009: USA:s president Barack Obama.

Fakta: Etiopien

Etiopien är en federal republik som består av nio etniskt definierade delstater samt storstadsområdena Addis Abeba och Dire Dawa. På pappret har delstaterna stort självbestämmande men i realiteten har den regerande partialliansen EPRDF ett starkt grepp om makten.

EPRDF har varit den dominerande politiska kraften sedan militärregimens fall 1991.

Fram till hösten 2019 var EPRDF en allians med fyra huvudgrupperingar. Men i november gick tre av huvudgrupperingarna samman i ett enda politiskt parti, kallat Välståndspartiet.

Abiy Ahmed, ledare för oromofolkets parti inom EPRDF, utsågs till premiärminister i april 2018. Det var första gången under partiets nära 30 år långa styre som någon från oromofolket kunde beträda premiärministerposten. Det väckte hopp inom folkgruppen om en mer inkluderande politik från regeringens sida.

Källa: Landguiden/Utrikespolitiska institutet