Foto: Jonas Ekströmer/TT

Granskning: Utjämning mellan kommuner brister

Utjämningssystemet mellan kommunerna fungerar inte, anser Riksrevisionen.

Hela 245 av landets 290 kommuner är enligt myndighetens granskning underkompenserade.

Ett förslag som syftar till att få bukt med problemen är på gång enligt civilministern – men förslaget är otillräckligt, tycker Riksrevisionen.

Telegram från TT / Omni
24 okt. 2019, 08.49

Utjämningen syftar till att ge kommuner lika förutsättningar att förse sina invånare med samma service. Men "kommuner med stor yta, få invånare och liten andel som bor i tätort underkompenseras inom samtliga verksamhetsområden som ingår i kostnadsutjämningen", konstaterar Riksrevisionen i en ny granskning.

Myndigheten har granskat hur utjämningssystemet fungerade 2017, då kostnadsskillnader för 7,2 miljarder kronor utjämnades. "Om systemet hade fungerat som riksdagen avsåg" borde summan ha varit 10,8 miljarder kronor enligt granskningen.

Hälften bör betala mer

Att 245 av landets 290 kommuner var underkompenserade innebär i korthet att de borde ha fått ett större bidrag genom utjämningssystemet, medan de övriga 45 borde ha betalat mer – om syftet med systemet ska uppnås.

– Befolkningsmässigt är det ungefär hälften av landets invånare i de 45, och ungefärligen hälften i de övriga, säger Ulf Andersson, projektledare för granskningen.

De stora skillnaderna i kommunalskatt, från 29,18 procent i Österåker till 35,15 i Dorotea, beror till stor del på att kostnadsutjämningen inte fungerar, visar granskningen.

– Om man utvecklar kostnadsutjämningen i enlighet med våra resultat finns förutsättning för att minska gapen i skattesatserna, säger Ulf Andersson.

"Ett steg i rätt riktning"

Enligt civilminister Lena Micko (S) överensstämmer regeringens bild med Riksrevisionens granskning.

– Därför har vi nu överlämnat ett nytt förslag till utjämningssystem till riksdagen, och det gäller de delar som bland annat handlar om gleshet och socioekonomiska faktorer som granskningen tar upp.

Men enligt Riksrevisionen räcker inte regeringens förslag, som innebär en ökad omfördelning till 9,3 miljarder kronor nästa år, för att åtgärda bristerna.

– Det är faktiskt så att allt inte går att lösa med ett enda förslag, men det här är ett steg i rätt riktning. Sedan kommer det fortsatt behöva diskuteras en ökning av resurser till välfärden och det är nästa fråga vi behöver ta tag i, säger Lena Micko.

Fakta: Kommunala utjämningssystemet

Det kommunala utjämningssystemet syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och landsting att kunna förse sina invånare med likvärdig service, oberoende av invånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden.

Därmed ska skillnader i kommunalskatt inte bero på strukturella förutsättningar, utan i huvudsak på effektivitet samt service- och avgiftsnivå.

Källa: Regeringskansliet