Detta är en artikel från TT.

Här är turerna i Sveriges längsta gruvkonflikt

Telegram från TT / Omni
22 March 2022, 11.25, uppdaterad 22 March 2022, 12.57

Vem har rätt till marken i Kallak/Gállok utanför Jokkmokk – områdets samebyar eller gruvbolaget som vill bryta järnmalm?

Här är bakgrunden till Sveriges längsta gruvkonflikt.

Vad gäller saken?

Ett skogsområde några mil utanför Jokkmokk har hamnat i den storpolitiska hetluften. Anledningen är järnmalmsfyndigheten i Kallak – eller Gállok som området heter på samiska – som det brittiska prospekteringsbolaget Beowulf Mining vill förvandla till en gruva.

Men dagbrottet skulle få stora konsekvenser för den lokala miljön och för samerna som länge har använt marken för renbete, jakt och fiske. Frågan ligger sedan flera år tillbaka hos regeringen, som i eftermiddag kommer med ett besked.

.

Hur har processen sett ut?

Den stora järnfyndigheten utanför Jokkmokk upptäcktes på 1940-talet.

Men det dröjde till 2006 innan ett svenskt dotterbolag till Beowulf Mining fick undersökningstillstånd. Företaget började provborra i Björkholmsberget 2010 och i samband med provbrytning 2013 utbröt omfattande protester och civil olydnad.

Samma år skickade Beowulf in en ansökan om bearbetningskoncession till Bergsstaten. Myndigheten ville säga ja men frågan hamnade efter många turer hos regeringen 2017, efter det att länsstyrelsen i Norrbotten sagt nej.

Något beslut har regeringen inte levererat – trots att det har gått över fyra år. 2020 kritiserade konstitutionsutskottet regeringen för att ärendet behandlats så långsamt.

.

Hur ser stödet ut?

Bergsstaten håller med Beowulf om att Kallak är en brytvärd fyndighet och anser att företaget bör få bearbetningskoncession för vidare utvärdering.

I slutet av 2021 gjorde den nytillträdde näringsministern Karl-Petter Thorwaldsson (S) en uppmärksammad intervju, i vilken han deklarerade att han älskar gruvor. Det har fått gruvförespråkare att vädra morgonluft inför regeringens besked, som alltså kommer i eftermiddag.

Beowulf lyfter fram att gruvan kan skapa flera hundra lokala arbetstillfällen och innebära ökade skatteintäkter i Jokkmokks kommun.

Kommunstyrelsens ordförande Robert Bernhardsson (S) menar också att gruvan skulle vara positiv för Jokkmokk och det lokala näringslivet. Han vill inte låta sig intervjuas av TT men har tidigare uttryckt hopp om 550 lokala jobb.

.

Hur ser kritiken ut?

Länsstyrelsen i Norrbotten har i flera omgångar yttrat sig om gruvplanerna. Det slutliga beskedet kom 2017 och då blev det nej eftersom man ansåg att en gruvetablering med kort livslängd varken var samhällsekonomiskt eller miljömässigt försvarbar. Länsstyrelsen framhöll också att särskilt företräde bör ges till rennäringen.

Samebyarna Jåhkågasska och Sirges har varit tydliga med att en gruva skulle innebära stora problem för renskötseln. Värst drabbas Jåhkågasska eftersom gruvan skulle skära av samebyn i två delar, så att renarna inte kan ströva eller flyttas mellan betesmarker.

FN-organet Unesco bedömer att gruvan skulle ha medelstor till mycket stor påverkan på världsarvet Laponia, som ligger mindre än fyra mil från fyndigheten.

Ärkebiskop Antje Jackelén och Luleå stifts biskop Åsa Nyström har i ett brev till regeringen tagit rennäringen i försvar och framhåller negativa konsekvenser för miljö och hållbarhet. Nyligen genomförde också klimatrörelsen Fridays for Future, med Greta Thunberg i spetsen, en uppmärksammad manifestation i Kallak/Gállok.

En FN-expert på urfolksrättigheter och en FN-expert på mänskliga rättigheter och miljö har konstaterat att en gruva skulle hota såväl urfolksrättigheter som miljö.

Näringsministern har fått ta emot en protestlista med över 70 000 underskrifter.

.

Vad har samerna för rätt till marken?

Merparten av den svenska gruvsektorn finns inom traditionella samiska marker. Samebyar har renskötselrätt – som är en bruksrätt – till markerna i Sápmi och den gäller parallellt med markägarens rätt. De har också rättigheter i egenskap av urfolk.

Samebyar har rätt att få information och att yttra sig under tillståndsprocessen, men har ingen rätt att överklaga. FN har kritiserat Sverige för att samer inte har inflytande över beslutsprocesser som påverkar dem.

2020 uppmanade FN:s rasdiskrimineringskommitté Sverige att se över minerallagen så att den ger uttryck för samernas status som urfolk och ger dem inflytande i gruvprocesserna.

.

Vad ska järnmalmen användas till?

Slutprodukten från Beowulfs gruva är tänkt att bli järnmalmspulver – men vem som ska köpa det är oklart. Företaget hävdar att järnmalmen har en roll att spela i den gröna omställningen men i gruvsammanhang brukar det i sådana fall handla om andra typer av metaller och mineraler och inte om järnmalm, som det finns gott om i Sverige.

Beowulf har yttrat förhoppningar om att leverera sin produkt till svenska projekt som tillverkar fossilfritt stål i norra Sverige, än så länge har ingen visat något intresse.

.

Vad händer efter regeringens beslut?

Grönt ljus från regeringen för bearbetningskoncession är inte samma sak som att gruvan kommer att bli verklighet. Men det ger Beowulf möjlighet att gå vidare och undersöka om det är ekonomiskt och miljömässigt möjligt att öppna den. Den slutliga tillståndsprövningen görs av mark- och miljödomstolen – sannolikt om flera år.

Blir det nej förlorar Beowulf sannolikt sitt undersökningstillstånd. Då kan andra aktörer ansöka om ett sådant men det är oklart om det skulle vara av intresse för någon på grund av den överhängande risken för ett nytt nej till bearbetningskoncession.

Bearbetningskoncession

Att beviljas bearbetningskoncession är en del i processen för att få inleda gruvdrift i Sverige.

Bearbetningskoncession föregås av undersökningstillstånd, som ger ensamrätt att kartlägga berggrundens egenskaper. Finner bolaget i den processen mineralfyndigheter som är värda att utvinna kan man ansöka om bearbetningskoncession, som innebär att man ges tillstånd att bedriva gruvdrift. Om bergmästaren och länsstyrelsen inte är överens hamnar beslutet hos regeringen.

Efter beviljat tillstånd måste bolaget innan det börjar utvinna mineraler få miljötillstånd av mark- och miljödomstolen.

Källa: Bergstaten