Foto: Kin Cheung/AP/TT

Hongkong tänder ljus till minne av massaker

Tusentals invånare i Hongkong tände ljus under torsdagen till minne för massakern på Himmelska fridens torg, som ägde rum för 31 år sedan i den kinesiska huvudstaden, på vissa håll ska polisen ha frihetsberövat folk samt sprejat deltagare med pepparsprej.

Manifestationen äger rum samtidigt som Hongkongborna fruktar för att Fastlandskina ska öka sitt inflytande över dem.

Telegram från TT / Omni
04 juni 2020, 07.24

Ljusmanifestationen äger rum trots att myndigheterna i Hongkong för första gången i år har förbjudit manifestationer som högtidlighåller massakern. Det motiveras med smittskyddsskäl, något som demokratikämpar avfärdar som svepskäl.

För att förhindra årets minnesstund har myndigheter satt upp avspärrningar och varningsskyltar runt parker och torg runt om i Hongkong.

Trots förbudet väntats tiotusentals Hongkongbor ansluta sig till manifestationerna. Deltagare uppmuntras av arrangörer att samlas i grupper om åtta när de tänder ljusen, detta för att inte bryta mot det rådande förbudet på folksamlingar över åtta.

Strax efter klockan nio lokal tid (klockan tre svensk tid) kom uppgifter om att polis frihetsberövat personer samt att deltagare i manifestationerna på vissa håll pepparsprejats av polis. Lokala medier har rapporterat att 3 000 kravallpoliser satts in för att förhindra manifestationer som bryter mot rekommendationerna.

30-årig trend bryts

Minnesstunden för massakern på Himmelska fridens torg har ägt rum i det semiautonoma Hongkong varje år i 30 års tid. Men nu fruktar somliga att årets minnestund kan bli den sista i Hongkong.

Kinas parlament beslutade i förra veckan att införa en nationell säkerhetslag för Hongkong, som bland annat skulle göra det olagligt att ägna sig åt uppvigling och terrorism.

Bedömare har beskrivit lagen som slutet för den tidigare brittiska kronkolonins relativa självständighet och frihet, och utspel från Peking om att demonstranter i Hongkong ägnat sig åt "terrorism" har fått många att fråga sig vad den kinesiska regimen egentligen lägger i begreppet.

Nationalsången fredas

Under onsdagen klubbade Hongkongs parlament igenom en annan kontroversiell ny lag som går ut på att bristande respekt för Kinas nationalsång ska kunna klassas som brottsligt. Den som trotsar lagen kan straffas med upp till tre års fängelse och dryga böter.

Detta uppfattar demokratiivrande Hongkongbor som ytterligare ett tecken på den kinesiska diktaturens hårdnande grepp.

Den nya lagen gick igenom med 41 röster mot 1. Demokrativänner i den lagstiftande församlingen avstod från att rösta, och skrek i stället slagord. Tidigare hade flera ledamöter gått till handgripliga protester, bland annat genom att sprida illaluktande material i kammaren – en symbol för ett, som de beskriver det, ruttnande styre.

– En mordisk stat stinker för evigt, säger ledamoten Eddie Chu, syftande på kinesiska militärens tillslag på Himmelska fridens torg i Peking.

Polis och brandkår tillkallades för att hantera stanken. Eddie Chu och kollegan Ray Chan fördes ut innan lagbehandlingen fortsatte.

Fakta: Demokratiprotesterna i Kina 1989

Militärens angrepp på demonstranterna vid Himmelska fridens torg den 4 juni 1989 föregicks av omfattande ungdomsprotester i Peking våren 1989. Protesterna hade i sin tur utlösts av den tidigare partichefen Hu Yaobangs död. Hu hade fått sparken två år tidigare, eftersom han ansågs vara för eftergiven mot studenternas krav på frihet.

Demonstranterna blev kvar i veckor och fick stöd av en ökande folkmassa i sina krav på demokrati. Som mest samlades omkring en miljon människor i Peking. I mitten av maj hade protesterna spridit sig till 400 städer i Kina.

Den 20 maj infördes undantagstillstånd och 300 000 militärer sattes in i Peking.

Natten till den 4 juni rullade stridsvagnar mot centrum och slog till mot demonstranterna vid Himmelska fridens torg. Antalet som dödades i massakern är okänt och många olika siffror har förekommit, men tusentals tros ha dödats eller skadats.

Källa: Nationalencyklopedin.