Johnson står på sig efter domstolssmäll

Avgå, rasar oppositionen mot Storbritanniens premiärminister Boris Johnson sedan Högsta domstolen olagligförklarat hans agerande mot parlamentet.

Nu samlas underhuset igen – och ger ny fart åt dramatiken kring brexit.

Telegram från TT / Omni
24 sept. 2019, 06.30

När Johnson i slutet av augusti gav order om att redan kring den 9 september stänga underhuset, fram till den 14 oktober, tog det hus i helsike hos den brittiska oppositionen.

Alldeles för länge, tyckte många – särskilt med tanke på det kritiska brexitläge som landet befinner sig i. Det är bara drygt en månad kvar till den 31 oktober då den gällande tidsfristen för att lämna EU löper ut.

Helt fel, tycker nu också Högsta domstolen i London.

– Rätten kan inte annat än fastslå att beslutet att uppmana Hennes majestät att hemförlova parlamentet var olagligt, säger rättens ordförande Brenda Hale.

Samlas i morgon

Bara någon timme efter beslutet i Högsta domstolen meddelade underhusets talman John Bercow att arbetet i parlamentet ska återupptas på onsdagen.

Vad som då väntar är oklart. Uppgifter till tidningen The Times talar om att regeringen snabbt kommer att föreslå ett veckolångt uppehåll för att kunna genomföra Konservativa partiets höstkonferens, som inleds till helgen.

Någon ordinarie frågestund med premiärministern, som onsdagarna brukar bjuda på, blir det inte. Johnson väntas ändå finnas på plats, snabbt hemflugen från FN:s generalförsamling i New York.

Johnson vill ha val

Premiärministerns första uttalanden efter domen tyder inte på att han tappat hoppet.

– Jag har högsta respekt för vårt domstolsväsende, men jag håller inte alls med om det här utslaget, säger premiärministern till BBC.

Johnson är fortsatt mest intresserad av att diskutera brexit, snarare än det egna agerandet.

– Nu gäller det för oss att nå ett avtal och kunna lämna EU den 31 oktober – och det är vad vi ska göra. Ärligt talat har det inte blivit lättare av det här, men vi ska gå vidare och ordna det, säger Johnson.

I några korta ord till väntande journalister i New York upprepar han samtidigt sin önskan om val.

– Vi borde hålla ett nyval, säger Johnson.

Krav på avgång

Från oppositionen är samtidigt kritiken svidande. Labourledaren Jeremy Corbyn är tydligt förtjust när han förmedlar sin första reaktion från partiets pågående konferens i Brighton.

– Jag manar Boris Johnson att, för att använda historiska ord, överväga sin position – och bli den kortast sittande premiärministern i Storbritanniens historia, säger Corbyn till lika förtjusta partimedlemmar.

I ett längre tal senare på tisdagen förstärker Corbyn anklagelserna mot Johnson-regeringen. Han säger att premiärministern "aldrig kommer att kunna stoppa demokratin eller tysta folket" och konstaterar att Johnson "bröt mot lagen".

Även Liberaldemokraterna, Skotska nationalistpartiet, Gröna partiet och walesiska Plaid Cymru vill se Johnson tacka för sig. Liberaldemokraten Chuka Umunna vill för sin del se en snabb övergångsregering under någon av parlamentets långsittare, konservative Ken Clarke eller Labours Harriet Harmon.

Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) följer utvecklingen i London på distans i New York under FN:s generalförsamlings öppnande.

– Det är ju så som det har varit de senaste tre åren att det är näst intill omöjligt att analysera och följa vad som händer. Det här är ju väldigt mycket ett inrikespolitiskt problem i Storbritannien, säger Linde.

Bakgrund: Stängningen av underhuset

Den 28 augusti meddelar premiärminister Boris Johnson att han vill hålla parlamentet stängt från början av september till 14 oktober – två veckor innan Storbritannien ska lämna EU.

Med anledning av brexit har parlamentet inte stängt på två år. De senaste gångerna det har skett har det gått mellan 5 och 20 dagar mellan stängning och öppning.

Kritikerna, som var många, kallade beskedet för odemokratiskt och för en kupp med syfte att förkorta brexitförhandlingarna.

Tusentals protesterade utanför parlamentet och över en miljon underskrifter mot stängningen samlades in.

Boris Johnsons beslut utmanades i domstol.

Den 24 september meddelade Högsta domstolen att Boris Johnsons begäran att skjuta upp öppningen var olaglig och att det var fel att stoppa parlamentarikerna från att utföra sitt arbete.

Fakta: Vägen vidare mot brexit

Så här ser brexitkalendern ut under den närmaste tiden:

25 september: Parlamentet återsamlas i London. Labour avslutar sin partikonferens i Brighton.

29 september–2 oktober: Konservativa partiet har konferens i Manchester.

13-15 oktober: Skotska nationalistpartiet har konferens i Aberdeen.

14 oktober: Enligt det beslut som Högsta domstolen nu slagit fast var olagligt, skulle underhuset samlas igen detta datum.

17-18 oktober: EU:s stats- och regeringschefer håller toppmöte i Bryssel.

31 oktober: Formellt datum för då Storbritannien ska lämna EU.

Fakta: Kampen om brexit

Storbritannien folkomröstade 2016 om sitt medlemskap i EU. Lämna-sidan vann med 52 procent mot 48 procent. Den 29 mars 2017 informerades EU formellt om det brittiska beslutet och förhandlingar inleddes om ett utträdesavtal.

Avtalet blev klart i november 2018 och har godkänts av kvarstannande EU-länders stats- och regeringschefer, samt den dåvarande brittiska regeringen under premiärminister Theresa May. Det brittiska underhuset har dock tre gånger om sagt nej till avtalet, vilket lett till att utträdesdatumet tills vidare skjutits upp till åtminstone den 31 oktober.

May tvingades avgå i somras och har ersatts av Boris Johnson, som utlovat att landet ska lämna EU när förlängningstiden går ut, oavsett om det då finns ett avtal eller inte. En majoritet i parlamentets underhus har dock drivit igenom lagstiftning som kräver en ytterligare förlängning till början av 2020, om inte underhuset dessförinnan godkänner antingen en uppgörelse eller ett utträde utan avtal.

Fakta: Ord och inga visor om Johnson

Här är några av dagens alla uttalanden kring Högsta domstolens utslag och premiärminister Boris Johnson.

– Högsta domstolen har konstaterat att han har agerat olagligt utan orsak och att han skulle fortsätta som premiärminister efter det är otänkbart.

(Skotska nationalistpartiets ledare Nicola Sturgeon till BBC).

"Under den här korta tiden har Boris Johnson visat sig vara en djupt farlig och antidemokratisk ledare, utan respekt för rättsstatens regler".

(Walesiska Plaid Cymrus gruppledare i underhuset, Liz Saville Roberts, enligt The Guardian).

"Boris Johnson är inte lämpad att vara premiärminister. Han har vilselett drottningen och landet och olagligt tystat folkets representanter".

(Liberaldemokraternas partiledare Jo Swinson, enligt BBC).

"Hemförlovningen är det sämsta politiska beslutet någonsin. Dominic Cummings måste avgå".

(Brexitpartiets ledare Nigel Farage på Twitter, där han främst kritiserar Johnsons rådgivare).

– Jag tro ratt premiärministern kan överleva, men han måste be om ursäkt för vad han har gjort.

(Parlamentsledamoten David Gauke, tidigare konservativ justitieminister, till BBC).