Kinaexpert: Väldigt otäckt läge i Hongkong

Hongkongs ledare Carrie Lam säger att lagförslaget som lett till den största politiska krisen i området på årtionden är "dött" – men proteströrelsen vägrar ge med sig och i kulisserna hotar Kinas hårda nävar.

– Det är ett väldigt otäckt läge, säger Torbjörn Lodén, professor emeritus i Kinas språk och kultur vid Stockholms universitet, till TT.

Telegram från TT / Omni
09 juli 2019, 05.13

Carrie Lam säger att regeringens försök att införa lagändringen var ett "fullständigt misslyckande", och hon upprepar att regeringen inte kommer att försöka driva igenom den igen.

– Det finns ingen sådan plan. Lagförslaget är dött, säger hon.

Däremot har hon inte dragit tillbaka lagförslaget formellt, vilket möter kritik från motståndarna.

"Löjlig lögn"

Lams uttalande är "ytterligare en löjlig lögn", twittrar aktivisten Joshua Wong. Han poängterar att lagförslaget ligger kvar i det så kallade lagstiftningsprogrammet i det delvis självstyrande Hongkong till i juli nästa år.

Den föreslagna lagen skulle tillåta utlämning av misstänkta brottslingar till övriga Kina. I slutet av juni meddelade Lam att förslaget skulle skjutas på framtiden, men demonstrationerna har fortsatt.

En av de stora protestgrupperna avvisar Lams uttalande och meddelar att nya demonstrationer ska genomföras.

– Om våra fem krav inte möts av Carrie Lam och hennes regering kommer Civil Human Rights Forum att fortsätta hålla sina protester och samlingar, säger talespersonen Bonnie Leung.

Ifrågasätter ärligheten

Kraven från proteströrelsen har vidgats till att också omfatta demokratiska reformer. Demonstranterna har bland annat krävt Carrie Lams avgång, och att områdets ledare i fortsättningen ska vara direktvald av folket.

– Allt det här visar att misstron mot Carrie Lam och myndigheterna är monumental hos demonstranterna och i befolkningen, och att hennes ställning i opinionen är väldigt svag, säger Torbjörn Lodén, som bodde i Hongkong 2011–2014.

Protesterna har på senare tid mötts av mer våld av polisen, och demonstranterna har i sin tur bland annat intagit parlamentsbyggnaden i kaotiska scener som de som i realiteten styr – i Peking – i grunden avskyr.

Det är också Peking som godkänt och tillsatt Lam, men även efter hennes senaste uttalande har hon deras backning.

– Centralregeringen uttrycker stöd, respekt och förståelse, säger kinesiska utrikesdepartementets talesperson Geng Shuang.

"Väldigt orolig"

Torbjörn Lodén säger att Carrie Lam inte skulle ha sagt vad hon sade utan att det var sanktionerat, eller till och med initierat, av Kina.

Kina har beskyllt västmakterna för att ha underblåst oroligheterna i Hongkong. Krav på mänskliga rättigheter och demokratiska reformer i västlig stil är ett rött skynke för kommunistpartiet, och har blivit det ännu mer sedan president Xi Jinping tillträdde 2013. Peking har tidigare också visat sig redo att gå långt i sin våldsanvändning för att trycka ned sådana krav.

Lodén säger att konfrontationerna och misstron mot Hongkongs myndigheter har fått kraven om att området ska bli helt oberoende från Kina att bubbla upp till den öppna ytan.

– De kraven kommer att växa sig starkare. Kritiken radikaliseras och det är naturligt – men det kommer Peking aldrig att acceptera. Det finns anledning att vara väldigt orolig, säger han.

Fakta: Hongkong

Hongkong är en speciell administrativ region i Kina och ett av världens mest tätbefolkade områden med fler än sju miljoner invånare. Under 1900-talet, när Hongkong ännu lydde under Storbritannien, utvecklades det till ett av världens största finansiella nav.

Styret över Hongkong överlämnades till Kina 1997. Den kommunistiska fastlandsregeringen meddelade att principen "ett land – två system" skulle gälla i 50 år, vilket innebär att Hongkong är delvis självstyrande med större press- och yttrandefrihet och en i högre grad öppen marknadsekonomi än övriga Kina. Hongkong har också sin egen valuta, Hongkongdollar.

Peking ansvarar för regionens försvars- och utrikespolitik och har vetorätt när det gäller förändringar i det politiska systemet.

Under senare år har missnöjet med inskränkningar i Hongkongs system yttrat sig allt oftare. I den så kallade paraplyrevolutionen 2014 demonstrerade hundratusentals människor för fria val och demokrati. Detta sedan fastlandsregeringen beslutat att införa en särskild valberedning som fick rätt att avgöra vilka kandidater som får ställa upp i val. Detta organ infördes trots protesterna.

Källor: NE, The Guardian, AFP