Foto: Jessica Gow/

Klena resultat när utbildningar skulle växa

Regeringens satsning på fler högskoleplatser inom bristyrken får svidande kritik av Riksrevisionen.

Målen har inte ens nåtts till hälften, och i vissa fall har studenterna till och med blivit färre.

Telegram från TT / Omni
23 febr. 2021, 08.27

Riksrevisionen har granskat regeringens utbyggnad av högskoleutbildningar inom vissa bristyrken 2015–2019, till exempel av vårdpersonal, lärare, förskollärare och ingenjörer.

Granskningen visar att satsningen inte har fått önskat resultat. De enda utbildningar som nått målen i tid är de väldigt eftersökta och populära läkar- och arkitektprogrammen. På några av de andra utbildningarna har det däremot blivit "minusresultat", med färre nybörjare 2019 än före utbyggnaden.

Kom inte loss

Detta gäller till exempel utbildningarna till förskollärare och specialistsjuksköterska. För den senare gruppen verkar det som att arbetsgivarna varit med och bromsat.

– Lärosätena har berättat att det finns ganska många intresserade sjuksköterskor som vill gå specialistsjuksköterskeutbildningen. De söker men dyker inte upp och anledningen kan vara att de inte fått tjänstledigt – det är ju brist på sjuksköterskor också – eller att de inte beviljats utbildningslön under tjänstledigheten, säger Keili Saluveer, projektledare för granskningen.

På vissa ställen har lärosätena inte kunnat starta vissa inriktningar av utbildningen, därför att de inte haft tillräckligt med lärare som kan utbilda sjuksköterskorna, tillägger hon.

"Anmärkningsvärt"

Ett stort och generellt hinder är att intresset för vissa utbildningar är svalt. Det gäller bland annat utbildningarna till lärare. I det läget är det ingen framgångsrik väg att bygga ut antalet studieplatser, konstaterar Riksrevisionen och tar ett annat exempel: "Vi finner det också anmärkningsvärt att högskoleingenjörsprogrammet, som har ett av de absolut lägsta söktrycken inom högskolan och dessutom mycket låg genomströmning, har bedömts som utbyggnadsbar."

Är söktrycket lågt borde fokus i stället ligga på att behålla de studenter som finns, enligt Riksrevisionen:

– Då är det bättre att satsa på de redan antagna studenterna, så att de går ut utbildningen. Det finns ju avhopp på alla utbildningar men i varierande grad, säger Keili Saluveer.

Riksrevisionen uppmanar också regeringen att utforma framtida utbyggnader med större hänsyn till respektive lärosätes förutsättningar:

– Alla lärosäten har ju lyckats med något, säger Keili Saluveer.

Annat läge

Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, säger att Riksrevisionen pekar på en del problem som redan är kända, exempelvis bristen på praktikplatser för studenterna. Där har det också satts in olika åtgärder.

– Men jag vill vara väldigt tydlig med att så länge vi har stora, samhällsbärande yrken inom välfärden som kräver fler utbildade är det vårt och högre utbildnings ansvar att bidra där med fler högskoleplatser, fortsätter hon.

Ernkrans påpekar också att arbetsmarknaden är i ett annat läge nu än 2019.

– Vi investerade i utbildningarna när det var högkonjunktur. Det har gjort att lärosätena var väl rustade när pandemin slog in över oss, konjunkturen blev tuffare och rekordmånga söker sig till högre utbildning, säger Matilda Ernkrans.

Regeringen ska så småningom återkomma till riksdagen med en analys av Riksrevisionens rapport.

Detta visar granskningen

De utbildningar som har det högsta söktrycket – läkar- och arkitektutbildningen – är de enda utbildningarna som har nått målen i tid. Å andra sidan var utbyggnaden liten.

Lärarutbildningarna skulle öka med totalt 3 270 nybörjarstudenter jämfört med 2014. Men utfallet blev knappt 1 400 fler. Förskollär- och grundlärarutbildning F-3 krympte till och med.

På de tre berörda vårdutbildningarna skulle antalet nybörjare öka med sammanlagt 1 550 under 2015–2017. Utfallet blev knappt 700 fler nybörjare. Specialistsjuksköterskeutbildningen krympte.

Utbyggnaden av civil- och högskoleingenjörsutbildningen ska pågå till 2021 respektive 2023, men redan nu ser det ut att bli svårt för många lärosäten att nå målen. På flera lärosäten har antalet helårsstudenter minskat.

Källa: Riksrevisionens rapport 2021:1