Detta är en artikel från TT.
Det stora klimatmötet i Madrid skulle avslutas i dag. Men parterna står fortfarande för långt ifrån varandra i avgörande frågor. Många skyller på USA, Australien, Saudiarabien och Brasilien. Varje ord vägs på guldvåg – och nu laddar alla förhandlare om inför en lång natt.
I stället för att fira ett lyckat klimatmöte drar sig parterna nu tillbaka för fortsatta förhandlingar. De förslag som visades upp under eftermiddagen har fått bakläxa.
Många vittnar om det framför allt är Australien, Saudiarabien, Brasilien och USA som bromsar förhandlingarna.
Den punkt där parterna tycks stå allra längst ifrån varandra just nu är den så kallade artikel 6, där formerna för samarbete och handel med utsläppsminskningar ska regleras inom Parisavtalet. Ett ord som slungas fram och tillbaka är begreppet miljöintegritet. Förenklat handlar det om hur handeln ska göras transparent och mätbar, så att överenskommelserna leder till faktiska utsläppsminskningar och inte bara stannar på pappret.
Ingen tydlig definition
Problemet är att det inte finns någon precis definition av begreppet miljöintegritet. När Parisavtalet slöts använde man sig här av så kallad kreativ otydlighet, för att få med sig alla länder, förklarar Björn-Ola Linnér för TT, professor med inriktning mot internationell klimatpolitik vid Linköpings universitet.
– Alla är överens om att miljöintegritet inte får kompromissas. Men hur den ska definieras och styras råder det delade meningar om. Det är därför det är en så svår nöt att knäcka i efterhand, och då får vi denna typ av klimatmöte. Men hellre det än ingen överenskommelse i Paris 2015.
Högre ambitioner
Sverige och EU ingår tillsammans med drygt 70 andra länder i en grupp som driver på för högre ambitioner. Tillsammans representerar de både rika och fattiga länder, och deras ståndpunkt är att sluttexten ska skicka en tydlig signal till omvärlden om att alla parter i Parisavtalet ska skärpa sina klimatplaner i enlighet med bästa tillgängliga vetenskap under nästa år.
EU:s klimatkommissionär Frans Timmermans säger att de inte kan godkänna något som bara blir utsläppsminskningar på pappret.
– Allt vi gör måste leda till att utsläppen faktiskt minskar på riktigt, och hjälpa oss att implementera mer ambitiösa planer. Vi måste visa omvärlden att COP (FN:s klimatmöte) betyder handling, säger Timmermans på en pressträff i Madrid.
En annan knäckfråga är formuleringarna i det slutdokument som ska sammanfatta ländernas gemensamma ståndpunkt inför det fortsatta klimatarbetet. Parterna bråkar bland annat om det i texten ska stå att ländernauppmanaselleruppmuntrasatt lämna in skärpta klimatlöften under 2020.
Nu fortsätter förhandlingarna på övertid. Delegationsmedlemmarna laddar upp inför en lång natt.
Fakta: Parisavtalet
I december 2015 beslutade världsledare i Paris om ett nytt klimatavtal. Länderna enades om att hålla den globala temperaturökningen "väl under" 2 grader Celsius, men helst under 1,5 grader – det så kallade 1,5-gradersmålet.
Den globala uppvärmningen mäts från förindustriell tid, cirka 1880-talet och framåt, och visar det globala medelvärdet, men uppvärmningen kan skilja sig åt regionalt.
Kärnan i Parisavtalet är att minska utsläppen av växthusgaser, samt att stödja de som drabbas av klimatförändringarnas effekter.
Länderna har förbundit sig att vart femte år skärpa sina nationella planer för att minska utsläppen. 2020 ska alla länder lägga fram nationellt bestämda klimatplaner (NDC).
Till Parisavtalet, som ratificerades 2016, hör den så kallade regelboken, som är ett gemensamt regelverk för hur länderna praktiskt ska uppfylla avtalets mål.
Källa: Regeringen, Naturvårdsverket