Foto: Fredrik Persson/TT

Klimatnöd utlyst – men mest bara på pappret

Nödläge råder för klimatet, anser EU-parlamentet i Strasbourg.

Signalpolitik, säger anhängarna – även om orden inte har någon formell betydelse.

Telegram från TT / Omni
28 nov. 2019, 11.35

Med 429 röster mot 225 antogs torsdagens resolution i Strasbourg. Den är visserligen bara en viljeyttring, som inte innebär att något måste göras, men gillas ändå av initiativtagarna.

– Det är en jätteviktig signal, både mot EU:s institutioner och medlemsländerna, men också inför klimatmötet i Madrid. En ordentlig omruskning av det politiska systemet medför ju att det också får andra prioriteringar, säger svenska ledamoten Jytte Guteland (S).

– Klimatet kan inte vänta och det här är en bra signal på att vi kommer att prioritera frågan, säger i sin tur kollegan Fredrick Federley (C).

Upphetsat?

Andra är mer skeptiska.

"Att hetsa upp retoriken gör inte att vi slipper de viktiga diskussioner som nu måste föras", säger exempelvis tjeckiske Alexandr Vondra i ett uttalande för EU-skeptiskt konservativa partigruppen ECR, där bland andra svenska SD ingår.

De gröna efterlyser samtidigt verkliga politiska åtgärder för klimatet.

"Hur kan man rösta för klimatnödläge och sedan föra en politik för tre graders uppvärmning? Vi är ändå glada över att resolutionen gick igenom. Nu kan vi med det här beslutet i ryggen fortsätta pressa på för en grönare politik", skriver Pär Holmgren (MP) i ett uttalande.

Klimatmöte väntar

Resolutionen röstades igenom efter hårda diskussioner och förhandlingar mellan partigrupperna om rätt ordval.

– Det finns också ett ansvar från politiken att inte ropa på panik och kris och undantagstillstånd. Om politiken drabbas av panik – vem ska då stå för sans och balans? funderade Jessica Polfjärd (M) inför omröstningen.

Parallellt antogs också en resolution om vad EU borde trycka på under de närmaste veckornas klimatmöte i Madrid. EU-parlamentet vill göra betydligt mer än vad EU:s medlemsländer hittills gått med på.

– Medlemsländerna skulle behöva mångdubbla sitt arbete för att få ner utsläppen och att vi nu bekräftar det från parlamentet trycker på i rätt riktning, anser Jytte Guteland.

Fakta: Klimattoppmötet i Madrid

FN började med klimattoppmöten COP (Conference of the Parties) 1995 med COP1 i Berlin. Nu är det dags för COP25 i Madrid, som hastigt fick ta över värdskapet när Santiago i Chile backade ur på grund av oroligheter i landet.

Mötet pågår den 2–13 december. Vanligtvis brukar runt 30 000 deltagare från nästan 200 länder delta, men frågan är om den nya mötesorten – och därmed ändrade resplaner – gör att färre kan komma. Världens miljö- och klimatministrar medverkar mestadels under den andra veckan. Sverige skickar en delegation med cirka 20 personer, där bland andra klimat- och miljöminister Isabella Lövin (MP) och biståndsminister Peter Eriksson (MP) ingår.

EU-kommissionen skickar för sin del ned ordförande Ursula von der Leyen redan till måndagens invigning, på hennes första arbetsdag efter tillträdet på söndag.

Källa: Regeringen, COP25, FN