Detta är en artikel från TT.

Kraftig utökning av FRA-lagen

Telegram från TT / Omni
16 September 2021, 18.46

Regeringen föreslår att utländsk säkerhetstjänst ska få direktåtkomst till personuppgifter som Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt (FRA) hanterar.

Samtidigt ska FRA få signalspana även om det inte rör Sverige eller svenska intressen.

När den kontroversiella FRA-lagen antogs 2009 sades det uttryckligen att det inte skulle få ske.

Regeringens förslag innebär att en utländsk underrättelse- eller säkerhetstjänst ska medges direktåtkomst hos Försvarsmakten och FRA till personuppgifter som behandlas i försvarsunderrättelseverksamhet.

Även utländsk organisation inom informationssäkerhetsområdet ska ges denna rätt.

Detta “om det behövs för samarbetet mot terrorism eller vid svenskt deltagande i annat internationellt underrättelse- och säkerhetssamarbete”, enligt propositionen.

Blir avlyssningscentral

De nya lagförslagen innebär också att FRA får rätt att signalspana mot verksamhet även om den inte riktas mot Sverige eller svenska intressen.

Professorn i internationell rätt, Mark Klamberg tycker att det är det allvarliga med lagförslagen.

– I nuvarande lagstiftning måste signalspaning ske gentemot hot mot Sverige eller för att tillgodose svenska intressen. Detta krav försvinner med lagförslaget och det som jag upplever som mest uppseendeväckande. Det är kopplat till direktåtkomst, Sverige blir mer av en avlyssningscentral eller filial till underättelsetjänster i större länder, säger han till TT.

Han ser en risk för att Sverige hamnar i samma situation som Danmark. I våras avslöjades det att amerikanska underrättelsetjänsten NSA med dansk hjälp spionerat på ledande politiker och höga tjänstemän i Sverige.

I propositionen konstaterar regeringen att i förarbetena till de lagändringar som togs fram under 2006 gjorde regeringen ”bedömningen att direktåtkomst för andra än svenska myndigheter inte kunde komma i fråga”. Skälen var integritetsfrågorna.

Ökat integritetsintrång

Nu anser regeringen i sitt förslag att skyddet för personuppgifter “numera är möjlig att säkerställa”.

Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten (Siun), som är den myndighet som kontrollerar underrättelseverksamheten, uttrycker vissa farhågor för en ökad risk för felaktig hantering av uppgifterna, eftersom det är svårt att kontrollera hur uppgifterna hanteras när de lämnar myndigheten.

– Det är väl generellt så, att när personuppgifter lämnar en myndighet så minskar ju kontrollen av dem, det är svårare att veta vad som händer, och det gäller även när uppgifterna lämnas till utländska myndigheter säger Annika Jäderlund, jurist på Siun.

Regeringen hänvisar till att utvecklingen i Sverige och omvärlden skärper kraven på Sveriges förmåga att värna sin säkerhet. Det gäller särskilt på området försvarsunderrättelseverksamhet, “där internationell samverkan många gånger är helt nödvändig för att Försvarsmakten och FRA ska kunna lösa sina uppgifter”, skriver regeringen.

Förestående terrordåd

Utbyten mellan svensk och utländsk underrättelseverksamhet kan ske vid fysiska möten eller elektroniskt utlämnande av uppgifter. När det är bråttom att följa ett skeende är det, enligt regeringen, nödvändigt att ge direktåtkomst för utländsk underrättelsetjänst. Det kan till exempel handla om ett förmodat förestående terrordåd, skriver regeringen.

Men det kan även tillåtas om Försvarsmakten eller FRA följer ett “underrättelsemässigt intressant skeende tillsammans med en utländsk myndighet”.

Regeringens förslag innebär även att Försvarsmaktens och FRA:s behandling av personuppgifter utvidgas. Enligt gällande lagstiftning får uppgifter om en person endast behandlas om personen har en anknytning till en preciserad inriktning för underrättelseverksamheten. Det kravet försvinner i det nya lagförslaget.

Det kommer sannolikt öka risken för integritetsintrång, varnar Siun.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

TT söker försvarsminister Peter Hultqvist (S) för en kommentar.

Bakgrund: FRA-lagen

2006 föreslog den dåvarande borgerliga regeringen ett antal lagändringar om försvarsunderrättelseverksamhet. De innebar att FRA gavs rätt att bedriva signalspaning på kabelburen trafik - telefon och internettrafik - som passerar Sveriges gränser.

Lagändringarna, som snabbt gavs namnet FRA-lagen, var ursprungligen förslag från den socialdemokratiska regeringen.

Lagen mötte hårt motstånd från flera håll och när en första votering skulle ske 2007, förklarades lagen vilande i 12 månader med hänvisning till att den rörde mänskliga fri- och rättigheter.

Vid voteringen ett år senare, röstade såväl S, V som MP emot lagen. Även ett antal borgerliga ledamöter, bland annat nuvarande Centerledaren Annie Lööf, var emot lagen.

Efter ett antal förändringar av lagen antog riksdagen lagen i oktober 2009.

I förarbetena till lagen skrev den borgerliga regeringen att direktåtkomst för andra än svenska myndigheter inte kunde komma ifråga. Skälet var de registrerades integritet.