Detta är en artikel från TT.

L:s valanalys: Vi målas upp som ett sänke

Telegram från TT / Omni
23 November 2022, 09.00, uppdaterad 23 November 2022, 09.40

”Killen vid grillen” – partiledaren Johan Pehrson – ledde Liberalerna till en heroisk återhämtning och räddade riksdagsplatserna, enligt partiets valanalys.

Men vill L överleva krävs nytänkande, krisinsikt och slut på uppslitande och offentliga bråk liberaler emellan.

”Det är ett akut problem att partiet fortsatt målas upp som ett sänke för den borgerliga regeringen”, noteras det krasst i partiets valanalys, som TT tagit del av.

Statusen som sänke skyller valanalysgruppen i första hand på alla interna stridigheter genom åren, om allt från partiledare till hållningen till Sverigedemokraterna. Det har också lett till usla valresultat lokalt och regionalt, samtidigt som det enligt valanalysen var en fördel att tydligt ta ställning för en borgerlig regering.

Internstrider och SD

”Utöver interna konflikter är det relationen till Sverigedemokraterna som huvudsakligen varit det som försvårat möjligheterna att mobilisera väljare”, står det också i analysen.

Liberalerna klarade sig kvar i riksdagen men gjorde med 4,6 procents väljarstöd sitt sämsta riksdagsval hittills. Partiet backade i samtliga riksdagsvalkretsar utom Johan Pehrsons hemlän Örebro, saknar riksdagsmandat norr om Uppsala och åkte ur regionfullmäktige i sju regioner.

De vita fläckarna i landet där Liberalerna ”inte finns” breder ut sig och hotar partiets ställning som nationellt parti, varnar analysen.

Valresultatet blev en besvikelse men analysen pekar samtidigt på att partiet var uträknat när Pehrson hastigt fick ta över i april i år efter Nyamko Sabunis plötsliga avgång.

Pehrson heroisk

– Vi låg kring två procent och det lyfte aldrig. Från det till att klara riksdagsspärren och nu sitta med i regeringen är en heroisk upphämtning och en fantastisk prestation av hela partiorganisationen, säger Louise Eklund, vice gruppledare i riksdagen för partiet och ordförande för valanalysgruppen, till TT.

Johan Pehrsons insats lyfts fram som avgörande.

– Det handlade om hans personlighet och att han kom med energi och entusiasm som smittade av sig. Men lika viktigt var att Johan Pehrson hade en enande effekt på partiet. Vi slutade bråka och vi backade upp både beslut och partiledare på ett sätt som vi inte sett på ett rätt långt tag, säger Eklund.

Men partiet måste gå på djupet med partiets interna kultur, organisation och kommunikation. Det krävs för att göra liberalismen relevant, enligt analysen.

Den enskilt viktigaste frågan för partiet och framtiden är partikulturen och hur man uppför sig mot varandra i L. Om striderna och slitningarna fortsätter kommer väljarna att tröttna på L före valdagen 2026, varnas det.

Liberalt hjärta

Partiet kan, genom att ta fram en ny reformagenda, bli det liberala hjärtat i svensk politik, ett borgerlighetens sociala samvete, enligt analysen. Det är särskilt viktigt att satsa mer på sjukvårdsfrågor.

Analysgruppen vill att Johan Pehrson ska lyftas fram ännu mer som budbärare och röstvärvare. Men det är inte bara fördelar med en medelklassens ”killen vid grillen” om man vill vinna nya och vinna tillbaka tappade väljare, inte minst kvinnliga.

Jämställdhetsfrågan verkar ha hamnat i grillskugga, till exempel. Och kanske talades det lite för mycket om kärnkraft, samtidigt som det som partiet beskriver som framförallt de rödgrönas ”påklistring av Sverigedemokraterna på Liberalerna” inte underlättade att övertyga kvinnor.

Skolfrågan var en vinnare, men ideologi och välfärdsfrågor fick tyvärr ge vika för ekonomi och ”fokus på medelklassen och dess plånbok” enligt analysen.

Liberalerna och valen

Årets riksdagsval blev det sämsta i Liberalernas (tidigare Folkpartiet) historia med 4,6 procent i väljarstöd.

I valet 2018 var stödet 5,5 procent. Sedan succévalet 2002 med 13,4 procent har det gått stadigt nedåt.

Partiet backade i alla riksdagsvalkretsar utom i partiledaren Johan Pehrsons hemvalkrets Örebro där partiet höll sig kvar på 4,5 procent.

I regionvalet tappade L rejält och åkte ur regionfullmäktige i sju regioner. Saknar nu mandat i åtta av landets 20 regioner.

I kommunvalet tappade L och blev utan mandat i 29 kommuner till, vilket innebär att 79 kommuner nu är vita fläckar för L.

Källa: Liberalerna, Valmyndigheten