Foto: Fredrik Sandberg/TT

L vill minska elevernas rättigheter

Lägg ned Barn- och elevombudet, höj kravet för att en elev ska känna sig kränkt och slopa elevernas medbestämmande om ordningsregler.

Det är några av Liberalernas tio punkter för ökad ordning och studiero i skolan.

Telegram från TT / Omni
10 mars 2020, 14.08

Definitionen av vad som utgör en kränkning av en elev är i dag alldeles för vid och leder till för många okynnesanmälningar, enligt Liberalerna, som vill höja kraven.

– Det ska inte räcka med att anse sig kränkt. Det är alldeles för lätt i dag, säger partiets utbildningspolitiske talesperson Roger Haddad (L).

Därför vill Liberalerna ändra skollagen för att förhindra att enskilda elevers subjektiva uppfattningar om vad som utgör en kränkning blir för styrande.

Partiet vill också sätta stopp för vad man beskriver som en explosionsartad ökning av anmälningar av lärare till Skolinspektionen. 2012 var det 28 anmälningar, 2018 var de uppe i 396 stycken. Liberalerna vill ändra anmälningssystemet. I dag anmäls lärare direkt till Skolinspektionen. I stället bör klagomål först gå till huvudmannen, enligt Liberalerna.

Stor osäkerhet

Barn- och elevombudet bör läggas ned, eftersom det skapar för stor osäkerhet inom lärarkåren och leder till att lärare inte vågar ingripa av rädsla för att bli anmälda. I stället bör Skolinspektionen utreda om lärare begått övertramp.

Liberalerna vill också minska elevernas inflytande över en skolas ordningsregler och disciplinära åtgärder. Enligt skollagen ska reglerna utformas i samråd med eleverna. Det vill Liberalerna ändra så att skolledningen får fullt mandat att besluta vilka ordningsregler som behövs på skolan. Partiet vill också se ett förtydligande av vilka befogenheter lärare har. I dag är det till exempel otydligt om en lärare har rätt att fysiskt ingripa för att få en elev att lämna klassrummet.

Ängslig lärarkår

Ytterligare krav är att slopa kravet på att disciplinära åtgärder måste dokumenteras. I dag måste alla sådana åtgärder dokumenteras. Liberalerna anser att det inte ska gälla om en lärare till exempel beslagtar en elevs mobiltelefon. Exakt vilka övriga åtgärder som inte behöver dokumenteras klargörs inte.

Genomgående för de tio kraven är att elevernas inflytande och rättigheter minskas.

– Jag tror att det stora problemet är att vi har en lärarkår som är ängslig för att det riktas ofta hot mot lärare, och de är inte alltid trygga och säkra med vad de har för befogenheter och hur de ska hantera uppkomna situationer när en elev stör eller till och med hotar andra elever. Med de här punkterna vill vi stärka lärarens auktoritet, men det är också för att skapa en tryggare och bättre skolmiljö för barnen, säger partiledaren Nyamko Sabuni (L).