Länder på tvärs på klimattoppmötet i Madrid

Medan unga klimataktivister ropar på handling, rör sig förhandlingarna på FN:s klimattoppmöte i Madrid mycket långsamt framåt.

I flera frågor har förhandlingarna redan stoppats och skjutits upp till nästa år.

Telegram från TT / Omni
12 dec 2019, 05.30

Tabeller för klimatrapportering kan låta som en opolitisk och ofarlig fråga. Men på klimatmötet i Madrid, där nästan 200 länder deltar, har förhandlingarna kört fast.

Att alla länder ska rapportera sina utsläppsminskningar slås fast i Parisavtalet och förra året beslutades om vad som ska rapporteras. Nu skulle länderna bara enas om den sista pusselbiten – hur det ska gå till.

Sverige och andra driver på för ett transparent system där det ska gå att följa upp hur stora utsläppsminskningar som görs och om länder lever upp till sina löften.

Men Kina och Saudiarabien, med andra länder i följe, kunde inte acceptera förslagen, vilket kan tolkas som att de vill begränsa insynen i vad de gör.

"Problematiskt"

En annan fråga som skulle ha lösts i Madrid är hur lång implementeringstid de nationella klimatplanerna ska ha. Enligt Parisavtalet ska alla länder vart femte år lämna in handlingsplaner för hur de ska minska utsläppen, men avtalet säger ingenting om hur lång tid det ska ta att genomföra. Men också den frågan har skjutits på framtiden.

– Det är problematiskt. Vi har ingen tid att förlora, så de här mindre och mer tekniska frågorna som vi skulle kunna klara av i år, de borde vi klara av, säger klimatminister Isabella Lövin (MP).

Hon ser det som ett tecken på att det finns en stor oro för att USA kommer att ha lämnat Parisavtalet nästa år.

– Flera länder vill avvakta och se hur situationen blir då. Det skapar en dålig dynamik här på mötet, säger Isabella Lövin.

Skadlig dynamik

En fråga som har växt sedan klimatmötet startade förra veckan är finansiering och kompensation till utvecklingsländer.

– Det går inte att blunda för det faktum att det är väldigt negativt när USA drar ned på sin finansiering via Gröna klimatfonden och att det ger ett gigantiskt argument för de länder som är på väg att utvecklas och bygga upp sitt välstånd att säga att vi måste ha mer fördelaktiga villkor än alla andra, säger hon.

– Vi är tillbaka lite grann i dynamiken som fanns före Parisavtalet och det är väldigt skadligt.

Ministrar förhandlar

Förhandlingarna har nu lyfts upp på ministernivå, men hittills har det gått trögt.

– Det är några dagar kvar nu och jag hoppas att vi ska kunna visa världen att vi kan komma överens om ett robust och ordentligt regelverk för hur vi ska kunna genomföra Parisavtalet, säger Isabella Lövin.

Samtidigt filas det på formuleringarna i det slutdokument från mötet som alla länder ska ställa sig bakom.

– Jag hoppas att det ska skicka en stark signal om att man ska höja sina ambitioner nästa år, säger Lövin.

Fakta: Klimattoppmötet i Madrid

Den 2–13 december pågår FN:s klimattoppmöte COP25 i Madrid, som hastigt tog över värdskapet när Santiago i Chile backade ur på grund av oroligheter i landet.

Runt 25 000 deltagare från nästan 200 länder deltar. Under första veckan är det främst tjänstemän som förhandlar, under andra veckan anländer ministrar och andra tunga politiker. Från Sverige deltar klimat- och miljöminister Isabella Lövin (MP) och biståndsminister Peter Eriksson (MP).

Sverige förhandlar inte som enskilt land, utan genom EU.

Den formella agendan handlar mycket om hur Parisavtalet ska implementeras. Regler för utsläppshandeln mellan länder ska beslutas (artikel 6) och en översyn ska göras av hur skador och förluster till följd av klimatförändringen hanteras.

Andra frågor som lyfts fram är havsfrågor och jämställdhet. Dessutom pågår mängder av möten utanför förhandlingsrummen där klimatorganisationer, näringsliv och forskare deltar.

Källa: Regeringen, COP25.