Foto: Claudio Bresciani / TT

Lars Heikensten: Vi behöver en stark stat

Coronakrisen har blottat svagheter i den svenska modellen, anser förre riksbankschefen Lars Heikensten.

Ansvarsfördelningen är otydlig och resurserna är otillräckliga inom vissa områden.

Nu behöver statens roll stärkas, tycker han.

Telegram från TT / Omni
24 maj 2020, 12.29

Vi har en lång period av osäkerhet framför oss, det blir allt tydligare, konstaterar Lars Heikensten, tidigare riksbankschef och nu vd i Nobelstiftelsen.

– Det här kommer att ta tid. Någon månad in i krisen talade många om en V-formad ekonomisk utveckling, med snabb återhämtning, säger han.

Fast nu, efter ett par månaders tvär nedgång, är det stadiet redan passerat.

– I bästa fall blir det ett U, men W är också möjligt eller bara en väldigt utdragen återhämtning, säger han.

Läget är osäkert, och både företag och människor blir naturligt nog försiktiga i kriser konstaterar han. Även om själva smittan skulle försvinna, vilket är långt ifrån säkert, kommer oron att sitta i.

– Det är oundvikligt att många blir arbetslösa även om stora insatser nu görs.

Snabbare omvandling

Han ser framför sig att strukturomvandlingen i olika avseenden kommer att gå snabbare.

– Uppenbart är att vi i framtiden kommer att arbeta och mötas mer digitalt. Med den sociala distanseringen har många av oss tvingats lära oss saker vi aldrig skulle ha gjort annars.

Han ser det som ett stort språng som skett.

– Det kommer att leda till minskat resande, till mindre behov av kontorsytor men säkert också till att vi i högre grad konsumerar allt från mat till kultur med digitalt stöd. Om vi är kloka kan vi hjälpa till och styra omställningen så att vi minskar belastningen på miljön.

Han tycker vi ska investera oss ur krisen.

– Investeringar som är nödvändiga för klimatet bör så fort smittan medger det skyndas på, för att också bidra till att få fart på ekonomin.

Penning- och finanspolitiken har lagts om kraftigt, konstaterar han.

– Det är absolut rimligt, men det får långsiktiga konsekvenser. Därför måste vi försöka komma tillbaka till ett mer normalt läge så fort ekonomin medger det. Det är viktigt att de budgetregler som finns upprätthålls och att Riksbanken fortsatt har ett eget starkt mandat och möjlighet att agera.

Fast det som kanske oroar Lars Heikensten mest är hur de internationella relationerna utvecklas.

– Handel behövs för att få i gång ekonomin. Men vi behöver också samarbeta mer inte minst inom Europa, som övriga världen nu utvecklas. Många av våra problem är gemensamma, inte minst miljön. Vi glömmer också ofta att samarbete med andra är en slags försäkring. Vi kan få hjälp när vi har problem.

Politiskt bråk

Han tycker att det kan verka enkelt att se framför sig vad som behöver göras. Exempelvis är många nu ganska överens om att det behövs miljöåtgärder, att äldrevården behöver förstärkas och att företagen behöver hjälp, förklarar han. Fast han understryker att vi måste välja.

– Det politiska systemet har haft svårt under de senaste decennierna ta beslut som är långsiktigt önskvärda. Kortsiktiga, opinionsmässiga hänsyn har ofta fått spela väldigt stor roll. Samhället har samtidigt blivit mer polariserat. Hur det blir med detta framöver är nyckelfrågan. I krisens kölvatten ser vi en del positiva tecken. Men håller de i sig, klarar vårt politiska system att leverera de kompromisser som behövs, avslutar Lars Heikensten.

Fakta: Lars Heikensten

Lars Heikensten, född 1950, är nu vd för Nobelstiftelsen.

Han är ekonomie doktor vid Handelshögskolan, och var chef för Riksbanken mellan 2003 och 2005. Han har bland annat varit chefsekonom på Handelsbanken och chef för den ekonomiska avdelningen på Finansdepartementet. Mellan 2006 och 2011 var han medlem av den Europeiska revisionsrätten.

Sedan 2011 är han vd i Nobelstiftelsen.

Källa: Nationalencyklopedin