Foto: Fredrik Sandberg/TT

Las-förhandlingarna har kraschat igen

LO:s styrelse har enhälligt röstat nej till förslaget om las-avtal. Däremot säger både Svenskt Näringsliv och PTK ja.

Det innebär att förhandlingarna strandat igen och att risken för regeringskris återigen aktualiserats.

Telegram från TT / Omni
16 okt. 2020, 06.56

– Vi har verkligen, verkligen försökt ända in i kaklet att få till stånd en överenskommelse, men inte lyckats. Tyvärr höll inte helheten i budet, så vi kunde inte göra annat, säger LO:s ordförande Susanna Gideonsson på en presskonferens på fredagen.

Gideonsson tycker inte att den politiska inblandningen har varit av godo för processen. På frågan om hur hon ser på att LO:s beslut kan utlösa en regeringskris svarar hon:

– Det får de politiska partierna hantera.

Enligt LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson har förhandlingarna varit konstruktiva, men han håller med om att lagförslaget varit försvårande för samtalen.

– Det har satt krokben för oss. Vi vill åt det här hållet och lagförslaget vill åt det andra hållet och då blir det väldigt svårt.

Beslutet innebär att LO-styrelsen lämnar en rekommendation om att rösta nej till representantskapet som fattar det slutliga beslutet i frågan nästa vecka.

"Inget enkelt beslut"

Flera fackförbundsrepresentanter inom LO fanns på plats i LO-borgen vid Norra Bantorget i Stockholm när beskedet meddelades. De var mycket besvikna på budet som lades fram i förhandlingarna.

– Helheten var för dålig, det löser inte problem med otrygga anställningar. Det är tråkigt att inte nå resultat. Men beslutet var enkelt att fatta, budet var för dåligt totalt sett, säger Tobias Baudin, ordförande för Kommunal.

Han tycker att politiken satt facken i en rävsax som försvårat förhandlingarna "något kopiöst".

Marie Nilsson, IF Metalls ordförande, tycker att omställningspaketet och möjligheten till kompetensutveckling var bra punkter, men förslaget om undantag i turordningsreglerna var något de inte kunde gå med på. Vad som är sämst, förhandlingsförslagen eller den så kallade Toijerutredningen, vill hon inte gå in på.

– I Toijerutredningen finns vissa saker som är sämre än det här och vice versa. Det är ingenting som är bra som ger oss det vi skulle vilja se. Det är som att du ber mig välja mellan pest eller kolera.

Arbetsgivare och tjänstemän överens

Svenskt Näringsliv och PTK, som företräder omkring en miljon tjänstemän i privat sektor, säger sig vara beredda att tacka ja – men frågan är vad ett avtal utan LO skulle innebära.

– Jag vet inte ärligt talat utan det får vi analysera nu, svarar Mattias Dahl, vice vd med ansvar för arbetsgivarfrågor på Svenskt Näringsliv.

Han har svårt att se hur utredningens förslag skulle ha legat som "en våt filt" över processen, vilket LO hävdat.

– Vi är ju fristående parter som kan förhandla fritt.

Både Svenskt Näringsliv och PTK anser att det är viktigt att reglerna är lika för tjänstemän och arbetare på arbetsmarknaden.

– Jag är den första att beklaga att de kommit till ett annat ställningstagande, säger Martin Wästfelt, PTK:s förhandlingschef.

Nu är mycket oklart, konstaterar Wästfelt, samtidigt som han pekar på att även om LO hade sagt ja, så hade "vi inte haft ett färdigt avtal i morgon".

Nu hotar regeringskris

Förhandlingarna har bland annat handlat om anställningsskydd och omställningsförsäkringar, och en överenskommelse var tänkt att bli ett slags huvudavtal på svensk arbetsmarknad.

Nu finns en överhängande risk att politikerna lagstiftar enligt det utredningsförslag som togs fram i juni. Om detta har det blivit politiskt storbråk och ytterst hotar regeringskris. Las-frågan hamnar nu återigen på Stefan Löfvens bord, menar Mats Glavå, docent i arbetsrätt vid Göteborgs universitet.

– Nu är det upp till politikerna att avgöra vad som händer med las. Men frågan kan också komma upp i den pågående avtalsrörelsen. Kommer lagstiftning i linje med utredningen finns det inget som hindrar facken från att ta till strejkvapnet i avtalsförhandlingarna. Frågan är alltså långt ifrån över.

Förhandlingarna inleddes på torsdagsmorgonen sedan parterna under visst hemlighetsmakeri i onsdags meddelat att las-förhandlingarna skulle återupptas efter de kraschade samtalen för drygt två veckor sedan.

Det är arbetarrörelsen som har haft svårast att smälta arbetsgivarnas krav på ett uppluckrat anställningsskydd — något som bland annat ska bytas mot bättre ersättningsnivåer vid uppsägningar.

Fakta: Så fattar LO beslut

Förslaget till las-avtal mellan LO, tjänstemannakartellen PTK och Svenskt Näringsliv ska godkännas av respektive parts beslutande organ.

I LO:s fall ska först LO-styrelsen, bestående av de 14 förbundens ordförande, besluta om en rekommendation till LO:s beslutande organ, representantskapet.

Enligt ett tidigare beslut måste las-förslaget få ett godkännande av minst 60 procent av representantskapets ledamöter.

Därefter ska varje förbund rösta om de ska godkänna förslaget.

Fakta: Utredningens förslag

Parallellt med parternas förhandlingar om nya las-regler har politikerna, i enlighet med januariavtalet mellan regeringen, C och L, beställt en utredning, vars förslag ska gälla om inte fack och arbetsgivare lyckas enas. Utredningen lades fram i juni och har följande innehåll:

Arbetsgivare får undanta fem personer från turordningsreglerna vid uppsägningar. I dag gäller max två personer och då enbart för företag med högst tio anställda.

För att omplaceras ska en person kunna ta sig an de arbetsuppgifter som erbjuds utan upplärning.

Vid lika anställningstid avgör arbetsgivaren själv vem som får vara kvar när uppsägningar sker på grund av arbetsbrist.

Kompetensutveckling ska erbjudas alla anställda som varit anställda i minst sex månader "i skälig utsträckning". Arbetsgivare som inte följer det kan bli skadeståndskyldiga.

Möjligheten att förklara en uppsägning av personliga skäl ogiltig tas bort i företag med mindre än 15 anställda.

Bara efter prövning ska en person som sägs upp av personliga skäl i större företag kunna få lön medan det prövas om uppsägningen var ogiltig eller sakligt grundad.

Förtur till fast anställning föreslås gälla för personer som varit vikarier i nio månader. I dag gäller tolv månader.

Källa: Utredningen om en moderniserad arbetsrätt