Foto: Olivier Matthys/AP/TT

Ljusning för klimatet – fast mer behövs

Natten blev till dag innan det blev någon ljusning för EU:s klimatmål.

Frågan är bara om det räcker med "minst 55 procent" i utsläppsminskningar till år 2030.

Telegram från TT TT:s korrespondent / Omni
11 dec 2020, 00.33

Först klockan halv nio på fredagsmorgonen kom besked om att de 27 medlemsländerna bestämt sig om vad som ska gälla om tio år, jämfört med hur mycket som släpptes ut år 1990.

– Dagens överenskommelse sätter tydligt kursen mot klimatneutralitet år 2050. Det framtidssäkrar unionen. Alla medlemsländer kommer att tjäna på det. Den gröna given kommer att vara vår tillväxtsstrategi, säger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på sin presskonferens efter maratonmötet i Bryssel.

Siffran är den väntade, men satt hårt åt när ledarna fastnade i detaljdiskussioner under natten.

"Alla måste säga ja"

Det är inte så konstigt, tycker å andra sidan statsminister Stefan Löfven (S).

– Länderna har väldigt stora skillnader i förutsättningarna. Det skiljer oerhört mycket. Då blir det viktigt med formuleringarna, säger statsministern på en pressträff med svenska journalister.

Han och Sverige hade velat gå längre, men betonar ändå att alternativet riskerade att bli ett nej – och att man då skulle sitta kvar med nuvarande målsättning om en utsläppsminskning på endast 40 procent.

– Det är så i det Europeiska rådet (toppmötet): alla måste komma överens, annars blir det inget. Alla måste säga ja.

Hoppas på mer

EU-parlamentets ansvariga för klimatmålen, svenska ledamoten Jytte Guteland (S), välkomnar uppgörelsen.

– Men 55 procent räcker ju inte, konstaterar hon samtidigt till TT.

Guteland hoppas dock kunna få upp ambitionerna ytterligare i de kompromissförhandlingar som nu kommer att inledas mellan EU:s ministerråd och EU-parlamentet.

Stefan Löfven tror även att tiden talar för skarpare mål.

– Vi kommer mer och mer in i ett momentum där fler och fler ser nyttan med detta. Det här är inte en börda. Det är här vi har framtidens jobb och framtidens välfärd, säger Löfven i Bryssel.

Budgetstrid

Toppmötet i Bryssel kom till sist att vara i över 20 timmar, sedan även relationerna med Turkiet, coronaläget och inte minst striden om nästa långtidsbudget krävt ordentligt med tid.

Polen och Ungern har i flera veckor blockerat budgetarbetet efter missnöje med de nya regler som övriga länder drivit igenom kring kravet på att alla ska följa grundläggande rättsstats- och demokratiprinciper.

Nu finns en uppgörelse som inte ändrar ordalydelsen i reglerna, men som förtydligar när de ska användas och att ett utlåtande om dess laglighet ska sökas från EU:s domstol.

Vem fick backa?

Budgetglädjen grumlas dock av spretande åsikter om hur det egentligen gick till när de två länderna till sist sade ja. Var det Ungern och Polen som gick de övriga till mötes av rädsla för att förlora en massa stöd? Eller var det tvärtom majoritets-EU som vek ner sig för att få sin budget och det gigantiska coronastödet på plats?

Stefan Löfven har sin uppfattning klar.

– Ungern och Polen tvingades backa. Det gjorde de efter att ett ultimatum ställdes till dem: gå med på det här, annars så går vi övriga medlemsländer vidare utan er. Det här är en stor seger för Sverige och för våra samarbetspartner, säger Löfven i Bryssel.

EU:s långtidsbudget

EU:s stats- och regeringschefer enades vid ett maratonmöte i somras om ett stort coronastödpaket på 750 miljarder euro samt unionens nästa långtidsbudget, på totalt 1 074,4 miljarder euro under åren 2021-27.

Uppgörelsen innebär bland annat att pengar gemensamt ska lånas ihop till coronastödet och sedan betalas tillbaka gemensamt fram till år 2058. I uppgörelsen ingår även att ett system ska tas fram att förhindra att EU-medel utbetalas till länder som inte följer grundläggande rättsstats- och demokratiprinciper.

Godkännandet av uppgörelsen har dock försenats sedan Polen och Ungern länge motsatt sig det rättsstatssystem som förhandlats fram. Sedan de två länderna avslutat sin blockering öppnas dock för ett slutligt klartecken från EU-parlamentet under nästa vecka.

Årets sista toppmöte

EU:s sista stats- och regeringschefer avhandlade en rad frågor vid sitt toppmöte den 10-11 december:

En uppgörelse är klar om nästa långtidsbudget som nu kan föras till EU-parlamentet för klartecken och börja gälla redan från den 1 januari.

Kring coronapandemin betonas behovet av fortsatt samordning och vaccineringsplaner i medlemsländerna.

På klimatsidan råder enighet om att minska utsläppen till år 2030 med minst 55 procent jämfört med 1990. Minskningen ska ske kollektivt – inte nödvändigtvis enskilt av varje land, även om "alla ska bidra".

Turkiets agerande kring Cypern fördöms och förslag på nya sanktioner ska tas fram. Samtidigt har sanktionerna mot en rad ryska företag och organisationer med anledning av kriget i östra Ukraina återigen förlängts.

Ledarna diskuterade även brexitläget, kampen mot terrorismen, relationen till USA, läget i Nordafrika och EU:s södra grannskap samt det ekonomiska samarbetet i eurozonen.